På laboratoriet ser hon hur allvarlig ehec-smittan kan vara

På laboratoriet ser hon hur allvarlig ehec-smittan kan vara
Helene Johansson är biomedicinsk analytiker och får förfrågningar om att söka efter "andelen schistocyter" i blodet.Foto: Sigward Söderström

Flera av de personer som smittats med ehec i Tyskland har drabbats av hus, hemolytiskt uremiskt syndrom. I värsta falla kan det leda till döden. På det hematologiska laboratoriet kan analyser gjorda av biomedicinska analytiker ge en uppfattning om hur allvarligt tillståndet är.

Hemolytiskt uremiskt syndrom, hus, är det farliga tillstånd som ehec-smittan kan leda till. Under utbrottet som nu pågår i Sverige får biomedicinska analytiker på de hematologiska laboratorierna i uppdrag att analysera blodutstryken i mikroskop.

Här granskas de olika blodcellernas fördelning samt de röda blodkropparnas, erytrocyternas, form. Den farliga bakterie som ger upphov till hus gör att de röda blodkropparna trasas sönder, eller fragmenteras, genom att blodkropparna fastnar i fibrintrådar som bildas i kapillärerna.

Många trasiga röda blodkroppar en risk

– Vi ser hur många procent av de röda blodkropparna som är fragmenterade. Hos friska personer kan cirka 0,1 procent vara det – hos personer med hus är andelen mycket högre, mellan 3 och 5 procent, säger Helene Johansson, biomedicinsk analytiker på sektionen för hematologisk diagnostik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Hon tillägger att patientunderlaget för studier är litet eftersom tillståndet är ovanligt.

I mikroskopet kan hon få en fingervisning om hur allvarligt tillståndet är. Ju fler söndertrasade röda blodkroppar – desto allvarligare kan det vara.

– Jag vill vara försiktig med slutsatserna. Tillståndet kan vara allvarligt även utan en större mängd fragmenterade röda blodkroppar. För att få en riktig bild av patientens tillstånd måste även andra faktorer som påverkar njurfunktionen vägas in i bedömningen, säger Helene Johansson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida