Så hittar laboratoriet resistensen

Så hittar laboratoriet resistensen
Biomedicinska analytikern Jens Furuskog på Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska laboratorium är specialiserad på ESBL och ESBL carba. I bildserien intill visar han hur resistensen bestäms. Foto: Anna Simonsson

Foto: Anna Simonsson

1. Bakterieprover anländer i rör eller på pinnar med aktivt kol. Bakterierna odlas i värmeskåp på plattor med hästblod eller blodagar, en alg som bildar en struktur där bakterier syns tydligare.

Foto: Anna Simonsson

2. En ögla med bakterier tas upp och slammas ner i ett rör tills lösningen får rätt koncentration och ser grumligare ut. Det blandas snabbt i en Vortexsnurra.

Foto: Anna Simonsson

3. Bakterierna förs ut på odlingsplattan.

Foto: Anna Simonsson

4. Runt 15 olika antibiotika, vissa med tillsatser som borsyra och klavulansyra, förs ner. För ESBL och ESBL carba är det exempelvis cefotaxim, meropenem, kolistin och ceftazidim.

Foto: Anna Simonsson

5. Efter en natt till i termostatskåpet har bakterierna växt. Runt vissa antibiotika har bakterierna inte nått.

Foto: Anna Simonsson

6. Cirklar bildas runt vissa antibiotika som bakterien är känslig för, så kallade hämningszoner. Det läkemedlet kan fungera som behandling.

Foto: Anna Simonsson

7. På Folkhälsomyndigheten fortsätter analysen i flera steg. Först med olika kombinationer av antibiotika och syror, som avslöjar ESBL carba-isolat, och används för smittspårning.

Foto: Anna Simonsson

8. Därefter görs den genetiska analysen. Dna-fragment kopieras i PCR-maskinen för fortsatt analys och jämförelse med fall i Sverige och andra länder.

 

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida