Varmare och fuktigare klimat ökar smittspridning
De mest hotfulla smittor som följer av klimatförändringen är ökningen av vektorburna infektioner. Det säger Yvonne Andersson vid Smittskyddsinstitutet.
Med ett varmare och fuktigare klimat kommer vektorburen smitta, spridning via exempelvis insekter och fästingar, att öka. Fästingarna kommer att fortsätta att breda ut sig norrut och därmed sprida TBE och borreliainfektioner i norra Sverige. Malariamyggan, som redan finns i Sverige, kan bli smittspridare, liksom tigermyggan, en av de myggarter som sprider chikungunyafeber och denguefeber, se faktaruta.
Men det betyder inte att vi omedelbart får en spridning av dessa sjukdomar.
– Ingen tror i dag att de kommer den närmaste tiden. Men vi har ibland det vi kallar för surprises, oväntade utbrott av smittsamma sjukdomar. Ett exempel är sars som från Asien spreds till till exempel Kanada 2003 och chikungunyafeber som dök upp i norra Italien 2007. Sådana utbrott är dock resultatet av en kombination av omständigheter, säger Yvonne Andersson, chefsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet.
Avloppssystem måste ha hög kapacitet
En mer närliggande och väntad konsekvens av klimatförändringarna är en ökad spridning av mag-tarminfektioner. Vid störtregn måste avloppssystemen ha kapacitet att ta emot allt vatten för att avloppsvatten inte ska förorena dricksvattnet via distributionssystemet och orsaka spridning av bland annat giardia, cryptosporidier och campylobakter.
Att marken på många ställen i Sverige är hårt dränerad kan också få konsekvenser vid kraftigt regn. Störtregn kan göra att föroreningar från betesmarker snabbt kommer ut i bäckar och åar i närheten, berättar Yvonne Andersson. 2005 hade Sverige ett utbrott av EHEC, den kolibakterie som kan ge svår blodig diarré och njursvikt. De djur som betade i närheten av ån var smittade med EHEC, men inte sjuka.
Skölj alltid sallad
Det kraftigt förorenade åvattnet användes för bevattning av en salladsodling i närheten och orsakade 135 rapporterade fall av EHEC. Ingen dog, men flera blev allvarligt sjuka. Väldigt få barn smittades eftersom de inte hade ätit sallad.
Om det går att skydda sig från liknande händelser genom att alltid skölja sallad ordentligt kan Yvonne Andersson inte svara helt säkert på.
– Därom tvistar de lärde. Men att skölja salladen minskar i alla fall mängden smittämne och borde därmed minska även risken, säger hon, och ger rådet att inte låta skuren sallad ligga i vatten i rumstemperatur eftersom näring frigörs och bakterierna kan föröka sig i vattnet.
Dessa och andra medicinska effekter av klimatförändringen diskuterades vid ett seminarium på Karolinska universitetssjukhuset i Solna i onsdags.
Läs mer om hur klimatförändringarna påverkar smittspridning på Smittskyddsinstitutets webbplats www.smittskyddsinstitutet.se.