Forska mer om elevers ohälsa

Det talas för lite om elevernas psykiska ohälsa som en förklaring till dalande skolresultat.

Skolverket har utifrån de alarmerande resultaten i Pisarapporten identifierat tre områden som bör prioriteras: en jämlik och likvärdig skola, rekrytera och behålla kunniga och engagerade lärare samt stabilitet och långsiktighet. ?

Utöver de tre identifierade områdena anser vi att elevernas hälsa behöver uppmärksammas. De senaste tio åren har rapporter duggat tätt om den försämrade psykiska hälsan hos svenska skolelever och här skiljer vi ut oss jämfört med övriga OECD-länder. Elever som av olika anledningar inte mår bra kan troligen inte tillgodogöra sig kunskaperna oavsett hur duktiga lärarna är. Pisarapporten visar att gruppen elever med sämst förutsättningar och störst behov inte har fått möjlighet att förbättra sina resultat. Forskning visar att det sannolikt finns ett starkt samband mellan misslyckande i skolan och psykisk ohälsa som ung vuxen. ?

Ett rimligt antagande är att psykisk ohälsa är en av flera orsaker till de svenska elevernas försämrade resultat.??

Elever med koncentrationssvårigheter, sömnproblem, nedstämdhet, stress, oro/ångest och funktionshinder ser vi dag­ligen. I varje klass finns elever med missbrukande och/eller psykiskt sjuk förälder. Elever med adhd-diagnos och/eller läs- och skrivsvårigheter kräver extra resurser. Enligt Skolverket är 7–8 procent av svenska skolelever utsatta för mobbning. Dessa elever har rätt till stöd och insatser så tidigt som möjligt oberoende av vilken skola de valt att gå på. På många skolor finns i dag i praktiken inte tillgång till de resurser som krävs för att avgöra vilket stöd eleverna behöver. ?

Vi har sett att vissa skolor saknar, eller har en bristfällig, organisation både vad gäller personal och lokaler. Trots att alla skolor har elever med särskilda behov varierar tillgången till skolsköterska, specialpedagog, kurator och skolpsykolog. En heltidsanställd skolsköterska kan ha ansvar för allt mellan 400 och 1? 000 elever. Om resurserna är otillräckliga kan det medföra att hälsobesök uteblir, utredningar och kartläggningar av svårigheter försenas och att samverkan mellan rektor, lärare och elevhälsopersonal i praktiken inte fungerar.

??Hälsa och lärande påverkas av samma generella faktorer – delaktighet, självkänsla, inflytande och möjlighet att påverka. Det som främjar hälsa hos svenska barn och ungdomar är också avgörande för lärandet. Det här tror vi behöver ske för att det ska bli en förändring:? Ge kommuner och privata skolhuvudmän tvingande riktlinjer som garanterar lika tillgång till elevhälsa. ?

• Tydliggör hur mycket resurser som ska finnas i skolor med större andel elever i behov av särskilt stöd.?
• Följ upp med tillsyn och kontroll.?
• Initiera forskning om sambanden mellan elevhälsa, elevers hälsa och skolresultat. ??

Elisabet Pettersson ?
barnsjuksköterska

??Carina Wendel ?
skolsköterska??

Helene Rafstedt Johnson ?
skolsköterska

??Catharina Bergsten
?barnsjuksköterska