När chefen glömde lussebullarna?
Jag är sjuksköterskestudent och kanske är jag lite naiv, men jag vill ändå försöka ge min syn på varför situationen ser ut som den gör när det gäller sjuksköterskor, löner och stress.??
Jag har mångårig yrkeserfarenhet från andra områden, har arbetat som vägarbetare, snickare, vaktmästare, och en del annat, innan jag valde att utbilda mig till sjuksköterska. Jag tror mitt val kommer att bli bra, det är ett utvecklande arbete och på mina praktiker trivs jag riktigt bra, det känns äntligen som jag hittat rätt. ?
Dock blir jag trött på inställningen hos personal och ledning. Tidigare har jag mest arbetat på mansdominerade arbetsplatser där man arbetar med döda ting vilket givetvis underlättar en hårdare linje mot arbetsgivaren. Jag kan ta exemplet när vi inte fick lusse-bullar på Lucia. ?
Jag jobbade då som vägarbetare och chefen hade i alla år kommit med lussebullar den här morgonen. I dag var han stressad och hade glömt det. Det blev så att ”gubbarna” vägrade resa sig upp innan chefen hade ordnat med lussebullar. Han tjatade och bad, men inget hände. Vi var väl en 15—20 stycken och alla satt kvar. Han ringde sin chef som kom ner för att prata med oss, men inte heller det hjälpte, alla satt kvar. Klockan 11 hade chefen äntligen fått tag i lussebullar som han kom in med. Det var dock en klen tröst eftersom dessa skulle ha varit till morgonkaffet, inte till lunchen. Det slutade med att chefen (arbetsgivaren) fick bjuda på lunch innan någon gick och arbetade. ?
Barnsligt, tänker nog många, men viktigt tänker jag. Det här handlade inte om bullar eller lunch, det handlade om möjligheten att påverka. Den här inställningen genomsyrade hela verksamheten och oftast gick det bra, chefer och arbetstagare samarbetade för att hitta lösningar som passade alla. ??
Vad jag vill komma till är att om den här inställningen var standard inom byggbranschen är inställningen tvärtom inom sjukvården. Här arbetar man gratis, gör mer än man bör och stressar utan att få något för det. Så länge arbetsgivaren får det han/hon vill, betalar de inte mer. De vore korkade om de gjorde det. ?
Nej, jag tror att en hårdare linje måste föras mot arbetsgivarna. De ska inte utgå från att folk arbetar gratis eller hoppar över raster. Det handlar inte bara om patienter utan även om att få personalen att må bra. Pengar finns, det är inte där problemet ligger, det är hur dessa fördelas.?
Det finns inte en arbetsgivare som betalar en krona mer än de behöver. Så länge man jobbar gratis utan krav kommer arbetsgivaren att vara nöjd. Det hjälper inte att säga att ”vår kompetens förtjänar högre lön” om vi inte verkligen visar att så är fallet. Vi måste slå oss för bröstet och kräva mer av arbetsgivaren, skriva avvikelser de gånger vi varit tvungna att lämna en patient eftersom vi haft rast eller slutat vårt pass. ??
Bemanningen är låg på många ställen och de som är kvar kämpar för att hålla samma nivå på vården som de hade innan — detta är omöjligt! Det måste ju synas att personalen blir färre, annars kan ju arbetsgivare skära ner lite hur som helst. De som är kvar täcker ju ändå upp för dem som saknas. ?
— Peter