Spetspatienter ska hjälpa andra kroniskt sjuka
Genom att ta till vara spetskompetensen hos människor med kroniska och långvariga sjukdomar skulle många andra patienter kunna bli betydligt bättre på att vårda sig själva. Nu tas första stegen mot ett nationellt kompetenscentrum.
Det skriver ett antal debattörer som har som mål att starta ett nationellt kompetenscentrum för aktiva patienter, så kallade spetspatienter, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, SvD.
Initiativtagaren är Sara Riggare som är forskare på Karolinska institutet i Stockholm och själv har haft Parkinsons sjukdom i många år. När Vårdfokus intervjuade henne för några år sedan höll hon just på att testa en ny sorts träningströja som mätte hjärtfrekvensen och andningen med hjälp av inbyggda sensorer i tyget. Sensorerna vidarebefordrade resultaten direkt till Sara Riggares mobiltelefon vilket gjorde att hon kunde följa sitt hälsotillstånd över tid.
Sara Riggare är ett typexempel på det som debattörerna kallar spetspatient. Med det menas en patient – eller närstående – som vet, kan och vill mer än vad vården i allmänhet förväntar sig av en patient.
Institutet för framtidsstudier gav förra året ut en rapport med titeln ”Bortom IT”. I den har de räknat ut att om 10 procent av Sveriges befolkning, eller 20 procent av dem som lever med kroniska sjukdomar, kan stärkas till att ta ett större ansvar för sin egenvård kan samhället årligen spara 2,8 miljoner kronor i minskade vårdkostnader.
Sara Riggare och de andra som skrivit debattartikeln i SvD är just nu i startfasen av ett Vinnova-finansierat utvecklingsprojekt med målet att etablera ett diagnosoberoende kompetenscentrum för att få fler kunniga patienter som är aktivt engagerade i sin egenvård att bli delaktiga i vården förbättringsarbete.
Kompetenscentrumet ska även försöka se till att kontaktytorna mellan spetspatienter och andra patienter eller närstående, vård, forskning, företag och liknande ökar.