Felprioriterade strokepatient

Trots en utförlig ambulansjournal med symtom på stroke gav sjuksköterskan på akuten patienten en låg prioritet. Han fick vänta sex timmar och fick bestående men. ?

En 56-årig man fördes med ambulans till sjukhuset sedan han hade insjuknat med stickningar kring munnen och högersidig svaghet. Han led sedan tidigare av sömn­apné, högt blodtryck och försämrad njurfunktion.?

Utan att meddela jourhavande läkare prioriterade sjuksköterskan på akutmottagningen mannen till grupp tre, det vill säga att få en läkarbedömning inom två timmar. Han rapporterade till koordinerande sjuksköterska vid medi­cindisken. ??

Drygt två timmar senare gjorde nästa sjuksköterska ett rondbesök hos mannen. Patientens blodtryck var då 170/110, mot 195/112 vid ankomsten, och pulsen 70, mot tidigare 63. Sjuksköterskan noterade också att mannen kände sig svag i höger sida och hade stickningar runt munnen, och rapporterade det till koordinerande sjuksköterska.?

När patienten fick träffa en läkare konstaterade hon att han hade drabbats av stroke, men eftersom det hade gått sex timmar sedan symtomdebut var det för sent att sätta in trombolysbehandling. ??

Mannen anmälde de två sjukskötersk­orna och läkaren till Ansvarsnämnden. Han skrev att han har fått bestående men. Försämrad högersidig muskelkontroll gör honom kraftigt rörelsehindrad, han kan inte skriva läsligt, blir fort uttröttad, har koncentrationssvårigheter och minnesluckor. ?

Dessutom har konstant värk i höger fot, hand och ansiktshalva gett honom sömnsvårigheter och depression.??

Det framgår av ambulansjournalen att mannen hade ramlat i trappan, kände sig yr och hade yrselattacker. Han hade svårt att skriva och sluddrigt tal samt var kraftlös på höger sida, skriver nämnden. Den sjuksköterska som tog emot mannen på akuten noterade bara yrsel som sökorsak. Utifrån informationen i ambulansjournalen borde han i stället omgående ha prioriterat patienten till läkarbedömning och därmed initierat en utredning för eventuell behandling med trombolys. ?

Han får en varning. Den sjuksköterska som gick rond gjorde däremot inga fel. Han såg symtom på stroke och rapporterade det till koordinerande sjuksköterska. Läkarens handläggning varockså adekvat, skriver nämnden (hsan 2008/4202:b3).

Kommentar: Triagesystemet kan ha briser

– Utgår man från att sjuksköterskan an­vände triagesystemet korrekt så kan
det finnas brister i det. Då är det olyckligt att en enskild lastas. En viktig fråga är hur akutprocessyste­met Metts-a som sjukskötersk­an följde hanterar multipla sökorsa­ker, säger Katarina Göransson, sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Solna utanför Stockholm som har doktorerat på akutmottagningstriage.

– Patienten sökte för yrsel, svindel och bortfallssymtom. Sjukskötersk­an noterade yrsel som sökorsak och gjorde utifrån det i allt väsentligt rätt genom att använda beslutsstöd och vitalparametrar. Det framgår inte varför hon inte uppfattade att patienten hade stickningar runt munnen.

Då nästa sjuksköterska bedömde patienten noterade han mannens svaghetskänsla på höger sida och stickningar runt munnen.

–  Nya symtom hade alltså kommit till som han borde ha tagit ställning till utifrån sitt yrkesansvar och sin kompetens. Han skrev till nämnden att han hade följt rutinerna för sökorsak yrsel och utifrån den ansåg han inte att de nya symtomen skulle leda till en upprioritering. Men när han är ansvarig är det hans sak att göra en bedömning och i det här fallet ge patienten en ny triagenivå så att läkarbedömningen sker inom femton minuter, enligt Metts-a. Det är konstigt att han blir friad, säger Katarina Göransson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida