Migrationsöverdomstolen låter leukemisjuk stanna i Sverige

Trots att kvinnan visade att hon inte kunde få vård för sin leukemi i hemlandet Mongoliet avslogs först hennes ansökan om uppehållstillstånd. Men nu har Migrationsöverdomstolen ändrat beslutet. Domen kan bli vägledande i liknande fall.

Ingrid Frisk, vice ordförande i Vårdförbundet, är glad.

– Hurra, säger jag. Vi har tydligen en lag som gör det möjligt att få stanna av humanitära hälsoskäl – det har inte varit så självklart tidigare.

Både Migrationsverket och Migrationsdomstolen har tidigare avslagit kvinnans ansökan om uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Ärendet drevs vidare till Migrationsöverdomstolen som har tagit intryck av kvinnans beskrivning av svårigheterna att få tag i den medicin som hon behöver. Den finns inte på Mongoliets lista över godkända läkemedel och får därför inte heller importeras till landet.

Kronisk myeloisk leukemi

Kvinnan lider av kronisk myeloisk leukemi och måste få behandling med Glivec, imatinib. Om hon inte får det riskerar hon att utveckla akut leukemi som kan leda till döden.

– I det här fallet menar vi att det inte handlar om kvalitetsskillnader utan om liv eller död, förklarar kammarrättsrådet Eva-Lotta Hedin beslutet i en intervju med tidningen Läkemedelsvärlden.

Illegal medicin

Under en tid i hemlandet lyckades kvinnan få tag i Glivec, imatinib, men det var  på illegala vägar och både hon och den som försåg henne med medicinen riskerade straff.

Migrationsöverdomstolen har kommit fram till att det det inte finns någon behandling mot hennes sjukdom i Mongoliet. Domstolen anser inte heller att det skulle ”medföra orimliga ekonomiska konsekvenser för Sverige om uppehållstillstånd beviljas i detta fall”.

– Man kan inte förvänta sig att någon ska skaffa sina mediciner på en illegal marknad. Det kan man inte kalla tillgång till vård, menar Eva-Lotta Hedin.

Migrationsverket utredde inte

Migrationsverket och Migrationsdomstolen ansåg i sina beslut att kvinnan inte hade lyckats bevisa att medicinen inte fick föras in i landet. Överdomstolen gav därför Migrationsverket i uppgift att utreda frågan ordentligt om tillgången på Glivec i hemlandet, något verket enligt Migrationsöverdomstolen inte brytt sig om att göra.

– Vi anser att man inte kan kräva mer bevisning av kvinnan än den hon kommit med, säger Eva-Lotta Hedin.

Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik säger till Dagens Nyheter att han ”välkomnar domen”. Han menar att det i framtiden kommer att ställas större krav på Migrationsverket och Migrationsdomstolen att det måste stå klart att det verkligen finns vård att tillgå i hemlandet innan en person med starka medicinska behov kan utvisas.

”Ett klokt beslut”

För Ingrid Frisk är domen också välkommen. Hon tycker att Migrationsöverdomstolens beslut är ”mycket klokt”.

– Hälsa är en mänsklig rättighet. Fanns inte möjligheterna i Sverige skulle både du och jag söka vården i ett annat land, säger hon och påminner om emigrationsepoken i Sverige kring förra sekelskiftet, då 20 procent av Sveriges befolkning for till USA.

Starkt stöd för medlemmarna

Ingrid Frisk påpekar att svensk sjukvårdspersonal inte är till för att lösa migrationspolitiska problem.

– Våra yrkesgrupper ska värna individens rätt till hälsa. Den här domen är ett starkt stöd för våra medlemmar när de möter människor i behov av vård, oavsett varifrån de kommer, säger hon och tillägger att hon hoppas att fler kan komma hit för att söka bot för sin sjukdom.