Svår sjukdom inget hinder för assisterad befruktning

Ska en person som lider av ett svårt funktionshinder eller en allvarlig sjukdom ges rätt till assisterad befruktning? Det kan Socialstyrelsens etiska råd inte ge något generellt svar på. Beslutet är helt upp till den behandlande läkaren, visar det sig.

Ska personer med svåra funktionshinder eller sjukdomar, som till exempel Downs syndrom, Huntingtons sjukdom, ALS eller cancer få rätt till assisterad befruktning, IVF? Det är Socialstyrelsens etiska råd som har fått frågan av en IVF-klinik som ställts inför dilemmat.

Svaret från Socialstyrelsen är att det är upp till behandlande läkare att avgöra om personen bör behandlas med IVF.

Visserligen har myndigheten föreskrifter och det finns också en lag om genetisk integritet samt barnkonventionen från Unicef som läkare ska följa, men några universella riktlinjer som täcker alla möjliga fall finns inte. Det etiska rådet medger också att det kan uppfattas som orimligt att det finns fall där lagen inte ger någon vägledning alls.

Om läkare behöver ytterligare råd anser Socialstyrelsen att till exempel följande frågor kan beaktas:

• den behandlande läkaren bör betrakta patientens önskan som ett tungt vägande skäl
• diskrimineringskänslan kan vara beaktansvärd men lagstiftningen kan inte kringgås vid till exempel ALS
• själva tekniken för barnalstringen får inte vara avgörande i den etiska prövningen
• situationen kan jämföras med reglerna för adoption som är strängare
• regelverket bör tillmätas betydelse
• frågeställningen om barnet skulle ha haft det bättre om det inte fötts är inte gångbar
• det går att kräva att modern skall kunna bära fram barnet på ”rätt sätt” men det fortsatta livet får inte vara avgörande för beslutet
• prioriteringsfråga i förhållande till andra vårdfrågor
• det finns skäl att överväga vad som sker om barnet föds med till exempel Downs syndrom utifrån samhällets ansvar
• hänsyn kan också tas till partners förmåga och situation