A-kassan – en kris för facket?

Nu gäller det för fackförbunden att visa medlemmarna vad de gör, visa resultat. Det säger forskaren Anders Kjellberg. Krav på högre lönehöjningar ser han som en möjlig effekt av a-kassehöjningen.

Risken är stor att Vårdförbundet och andra tjänstemannaförbund på sikt kan förlora mellan tio och femton procent av sina medlemmar genom alla förändringar som nu genomförs inom arbetslöshetskassan.

Det säger Anders Kjellberg, forskare på Arbetsmiljöinstitutet, som länge forskat kring fackföreningsrörelsen och dess framtid. Sin bedömning gör han utifrån tidigare enkätundersökningar om förhållandet mellan nytta och kostnad som skäl för fackligt medlemskap.

Han säger att regeringens planer på att införa en obligatorisk a-kassa kommer att göra det ännu svårare för fackförbunden att behålla sina medlemmar.

– I dag kan den som vill spara pengar välja mellan att lämna a-kassan eller facket.

Vad kan då Vårdförbundet och andra fackförbund göra för att motverka en medlemsflykt? Anders Kjellberg ser framför allt två möjligheter. Dels att skilja a-kassan från facket för att visa medlemmarna att det inte är facket som har infört den dyra avgiften. Det har bland andra Vårdförbundet gjort. Dels att erbjuda en inkomstförsäkring.

– Jag tror att fler måste erbjuda sina medlemmar den möjligheten.

Men, säger han sedan, även en inkomstförsäkring kan skapa problem.

– Vad händer om regering och riksdag sänker arbetslöshetsersättningen ytterligare? En inkomstförsäkring som ska ge kompensation för försämringen kan då bli dyr både för den enskilde medlemmen och för förbundet, säger han.

Förändringarna kan också få en annan för regeringen mindre önskad effekt, tror Anders Kjellberg.

– Regeringen vill ju att facket ska vara återhållsamt i sina krav i löneförhandlingarna. Men facket måste ju visa att de gör något för sina medlemmar, visa resultat. Och då kan det leda till att de ställer högre krav på lönehöjningar i förhandlingarna, säger han.

Vad innebär det för fackförbundets ställning om antalet medlemmar minskar med tio-femton procent?

– Jag tror inte att representativiteten minskar så mycket. Däremot kan förhandlingspositionen gentemot arbetsgivarna försvagas. Och om kollektivavtalstäckningen – i dag är den 94 procent av alla anställda, 90 procent

inom privat sektor – skulle sjunka kan kraven på till exempel lagstiftning om minimilöner öka, säger Anders Kjellberg.

Varför införs en obligatorisk a-kassa? Är syftet, som en del hävdar, att försvaga fackets maktposition? Anders Kjellberg verkar tveksam till den tanken.

– Jag tror snarare att det är en ekonomisk fråga. Höjningen av avgiften till a-kassan ska betala skattesänkningar. Om många då väljer att lämna a-kassan blir inkomsten för staten lägre. Med en obligatorisk a-kassa säkrar regeringen de pengar den behöver för till exempel nya skattesänkningar.

Enligt vad som har läckt ut från regeringskansliet tänker sig regeringen att den obligatoriska a-kassan ska vara kopplad till fackförbunden. Anders Kjellberg ser ett par frågetecken kring den idén.

Ett är frågan om vem som ska ta reda på alla som i dag har ställt sig utanför a-kassan. Om det blir en uppgift för facket finns det en risk för att till exempel fackförbundet uppfattas som en statlig fogde som tvingar den enskilde in i något som uppfattas som negativt. Det kan då vändas mot facket och leda till att man lämnar sitt förbund.

Ett annat är att det blir en konstig blandning mellan ett statligt tvång och den frivillighet som finns i att vara facklig medlem.