Kollektivavtal ger extra skydd

Vårdanställda som drabbas av smittsamma sjukdomar har gott om skyddsnät. Bland annat ger kollektivavtalet extra sjukpeng.

Den bakterie som drabbade Ingrid Bengtsson i artikeln här intill, invasiva betahemolytiska grupp A-streptokocker, är en av drygt 60 anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige. De regleras i smittskyddslagen och i smittskyddsförordningen. Behandlande läkare har rätt att utfärda förhållningsregler som ska vara individuellt utformade.

Enligt smittskyddslagen kan du stängas av från arbetet som sjuksköterska, även om du känner dig frisk. I så fall kan det bli aktuellt med så kallad smittbärarpenning från Försäkringskassan, vilket motsvarar sjukpenning och sjukpenningtillägg. Du har också rätt till ersättning för rimliga reskostnader i samband med läkarbesök.

Även arbetsgivaren kan besluta om arbetsbefrielse till dess att smittorisken är borta, men då stannar du hemma med bibehållen lön. Det kan vara för att skydda dig, patienterna eller kollegerna på arbetsplatsen.

— De flesta som bara bär på smitta kan fortsätta att arbeta. Det gäller exempelvis mrsa, där man till och med kan ha fortsatt patientkontakt förutsatt att man inte har riskfaktorer som eksem eller en aktiv infektion. I andra hand kan man tillfälligt omplaceras, säger Anders Tegnell, chef på avdelningen för epidemiologi och utvärdering vid Folkhälsomyndigheten.

De flesta som är smittsamma upplever dock tydliga sjukdomssymtom, och ska då sjukskrivas. Efter en karensdag får man som vanligt sjuklön från sin arbetsgivare, från dag 15 och framåt gäller sjukpenning från Försäkringskassan.

De kollektivavtal som Vårdförbundet tillsammans med andra fackliga organisationer slutit med arbetsgivarna ger ett extra skydd. Det innebär att du får cirka 90 procent av din sjukpenninggrundande inkomst till och med dag 360. Ersättningen från den kollektivavtalade försäkringen måste dock sökas för dag 91 till 360, den utfaller inte automatiskt.

Vid smitta på jobbet ska en arbetsmiljöanmälan göras. Orsakerna ska utredas och arbetsgivaren ska så långt som möjligt förhindra att det inträffar igen. Stick- och skärskadeförsäkringen som ingår i Vårdförbundets medlemskap gäller vid smitta av hiv/aids, hepatit C och mrsa i yrkes-utövandet.

Dessa räknas även som arbetssjukdomar, men bara om det är bevisat att du smittats på arbetet. Det innebär att du kan få ersättning från Försäkringskassan för förlorad arbetsinkomst eller utgifter för bland annat läkarbesök.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det arbetsgivarens ansvar att identifiera smittrisker och vidta lämpliga åtgärder. Rätt skyddsutrustning ska finnas på plats och personalen ska ha lämplig kunskap om riskfyllda arbetsuppgifter.

Personalen har även rätt till kostnadsfria förebyggande åtgärder när det bedöms som nödvändigt, exempelvis vaccinationer.

Arbetsgivaren har långtgående ansvar vad gäller rehabilitering och arbetsanpassning. Om sjukdomen ger dig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan det bli aktuellt med särskilda arbetshjälpmedel, handledning eller ändrade arbetsuppgifter.

— Vårdförbundet kan hjälpa till med rådgivning, eller att en förtroendevald är med på mötena innan återgång i arbetet. Vi kan vara ett par extra öron för att se till att arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter och att rehabiliteringsprocessen har ett bra förlopp, säger Gun-Britt Lindkvist, rådgivare på Vårdförbundet Direkt, förbundets telefonservice för medlemmar.

Om du inte kan återgå till din ordinarie arbetsplats, eller annan tjänst hos samma arbetsgivare, kan det bli aktuellt att pröva dig mot övriga arbetsmarknaden.