”Kommunal har sålt ut anställningstryggheten”

Vårdförbundets ordförande rasar mot att Kommunal har gått med på att försämra anställningstryggheten. Överenskommelsen med arbetsgivarna i Sverige kommuner och landsting, SKL, kan drabba även övriga förbund som förhandlar med dem.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är arg. Hon anser att fackförbundet Kommunal har förhandlat bort anställningstryggheten. I stället för att räkna en hel kommun, region eller ett helt landsting som en turordningskrets har de gått med på att kretsen ska bestå av en till tre arbetsplatser.

– Kommunals ja till arbetsgivarens förslag om mindre turordningskretsar innebär att anställningstrygghet och turordning enligt lagen om anställningsskydd blir mindre värt. När kretsen blir mindre får arbetsgivare i kommuner, landsting och regioner helt enkelt lättare att säga upp personal, säger hon.

Hon tar förlossningsvården som exempel. Säg att Stockholms läns landsting skulle lägga ner bb på Södersjukhuset. I dag skulle barnmorskorna ha rätt till andra jobb inom landstinget. Om en arbetsplats räknas som en krets, eller driftenhet, finns ingen sådan garanti.

Svårare att bli omplacerad

Detsamma gäller möjligheten att bli omplacerad. En sjuksköterska på Falu lasarett som inte orkar med sitt arbete längre har i dag möjlighet att omplaceras till ett annat arbete inom landstinget. Kommunals avtal skulle innebära att omplaceringsmöjligheten begränsas till en eller ett par andra arbetsplatser.

Det var häromdagen som det blev känt för Sineva Ribeiro, och övriga ordföranden för förbunden inom SKL:s avtalsområden, att Kommunal gått med på mindre turordningskretsar för att få igenom lönesatsningen på undersköterskorna. En lönesatsning som Vårdförbundets ordförande i och för sig anser är riktig.

– Kvinnor inom välfärdens yrken är felavlönade, men jag menar att det är en fråga om jämställdhet och rättvisa och att värdera kvinnors arbete rätt ska inte behöva betalas genom försämrade villkor.

Gemensamma förhandllingar

Så hur påverkar Kommunals överenskommelse med arbetsgivarparten Vårdförbundet och de övriga förbunden inom avtalsområdet?

Det handlar om förhandlingar inom ramen för allmänna bestämmelser, ab, och de är gemensamma för alla förbund med medlemmar inom den offentliga sektorn. För Vårdförbundet, Fysioterapeuterna, Läkarförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Vision, Akademikeralliansen, Akademikerförbundet SSR – och Kommunal. Förändringar som drivs igenom där påverkar inte bara ett förbund. Det påverkar alla.

Därför är Sineva Ribeiro inte bara arg. Hon är också besviken på att ett av förbunden går vid sidan om gemensamma överläggningar och förhandlingarna och sluter ett eget avtal som riskerar att få effekter för alla andra. Det är en fråga om solidaritet, anser hon.

Ingen arbetsbrist?

Men spelar försämrad anställningstrygghet så stor roll för medlemmarna i Vårdförbundet? Någon arbetsbrist råder väl knappast inom vården?

– Inte dag. Men saker och ting kan förändras. När jag blev färdig sjuksköterska på 1980-talet fick jag niga för att få jobb. Med ett sådant här avtal skulle vi äventyra våra medlemmars lagliga rätt till anställningstrygghet.

Vårdförbundet och de övriga förbunden inom avtalsområdet har redan fått propåer från SKL.

– Vi har fått ett förslag från arbetsgivarorganisationen som vi säger nej till. Läkarförbundet och Lärarförbundet stöder vår hållning, men nu är det viktigt att vi sätter oss ner tillsammans och diskuterar vad det här innebär. För att förbättra våra villkor måste vi gå samman.

På Sveriges kommuner och landsting har man brukat säga att lönerna visserligen inte är på topp inom offentlig sektor – men att anställningarna i alla fall är trygga. Det tycker inte Sineva Ribeiro stämmer längre.

Avvisar kritiken

I tidningen Kommunalarbetaren kommenterar Kommunals avtalssekreterare, Lenita Granlund, Vårdförbundets kritik. Hon anser inte att de har sålt ut anställningstryggheten.

– Vi ser till att medlemmarna slipper bli uppsagda, säger hon till tidningen.

Lenita Granlund pekar på att det inte är ett avtal utan en överenskommelse som kan överges om den inte fungerar. Hon förklarar att de har gått med på den för att underlätta vid arbetsbrist så att medlemmarna kan slippa bli uppsagda. Enligt överenskommelsen kan de få hjälp att utbilda sig till yrken som arbetsgivaren behöver.

Både Lenita Granlund och SKL:s ansvariga för arbetsgivarfrågor, Agneta Jöhnk, förnekar att överenskommelsen har något att göra med lönesatsningen på undersköterskor. I en intervju för Ekot i måndags sa Agneta Jöhnk däremot att det självklart var en viktig pusselbit.