Konflikten i Norge trappas upp

I morse trappades konflikten mellan kommunerna och de offentliganställda akademikerna upp ytterligare i Norge.? Vi är villiga att strejka så längs som det behövs för att få ett bättre bud än hittills, säger Lisbeth Normann, ordförande i Norsk Sykepleierforbund.

Klockan sex i morse gick ytterligare 4 800 kommunalt anställda arbetstagare ut i strejk i Norge. Därmed är nu cirka 8 000 av centralorganisationen Unios medlemmar uttagna. Av dessa är 528 sjuksköterskor, anställda inom den kommunala hemsjukvården och äldreomsorgen.

Efter rekordlånga medlarförsök mellan Unio och den kommunala arbetsgivarorganisationen KS erbjöds Unio den 23 maj ett bud på 6,3 procents löneökning i år. Men olika medlemsorganisationer erbjöds olika nivåer. Sjuksköterskorna erbjöds endast 3,2 procent. Unio, som hade begärt 7 procent rakt över, förkastade budet som var det sista från medlarna. Därmed bröt strejken ut.

Av Unios cirka 270 000 medlemmar utgörs en fjärdedel av sjuksköterskorna inom Norsk Sykepleierforbund.

Vill inte riskera patienternas hälsa

? Att vi är så få sjuksköterskor som deltar i strejken beror dels på att lärarna är betydligt fler inom den kommunala sektorn, dels på att vi vill ha en strejk där inte människors liv och hälsa riskeras, säger Lisbeth Normann.

I nästa varsel, som enligt Lisbeth Normann troligen läggs på söndag, räknar hon dock med att fler sjuksköterskor ska tas ut.

? Eftersom vi nu saknar medlare väntar vi bara på att KS ska komma tillbaka till förhandlingsbordet. Vi ger oss inte förrän vi får ett bud som vi kan acceptera, säger hon.

Kom sist till förhandlingsbordet

Problemet för Unio, liksom det var för Vårdförbundet, är att de har hamnat sist i avtalsförhandlingarna. Avtalen för övriga arbetsmarknadsparter är redan klara och det är alltid svårt för siste man ut att begära mer än vad alla andra har fått.

? Men det är viktigt för oss att markera vårt missnöje. Det här är, liksom i Sverige och Danmark, också en värderingsstrejk. Vi vill ha det ska synas att kommunerna är villiga att ta ett betydligt större ansvar för att få till lika löner mellan de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom den offentliga sektorn och den mansdominerade privatsektorn.

Som exempel på hur lönerna mellan manliga och kvinnliga yrken skiljer i Norge jämför hon med ingenjörerna som har ungefär lika lång utbildning som sjuksköterskorna. Ändå tjänar ingenjörerna cirka 100 000 norska kronor mer per år.