Laddar förkamp om bra arbetsmiljö

Laddar förkamp om bra arbetsmiljö
Nu finns en ny idé om hälsosam vårdmiljö. (Arkivbild.) Foto: Jenny Lindberg/Smålandsbilder

Stöd. Vårdförbundets digitala extrakongress har sagt ja till två program som ska ge medlemmarna handlingskraft att påverka sina arbetsvillkor.

10 juni 2015

De två program som Vårdförbundets kongressombud har sagt ja till formar politiken de närmaste åren. Det handlar om en hälsosam vårdmiljö och om personcentrerad vård. Vårdförbundets vice ordförande, Johan Larson, är lättad över att det nu finns en ny idé om hälsosam vårdmiljö.?

— Vi behöver nya dokument. Det är länge sedan det var så viktigt som nu att komma vidare i arbetet med arbetsmiljöfrågorna. Våra medlemmars villkor och arbetsmiljö har försämrats mycket de senaste åren, framför allt beroende på att personalomsättningen på flera håll är orimligt hög, säger han.?

Även om det skiljer sig åt över landet och mellan arbetsplatser tycker Johan Larson att arbetsgivarna inte gör tillräckligt för att behålla sin personal. Numera finns alternativa arbetsmarknader. Över 20 000 sjuksköterskor beräknas ha legitimation i Norge. ?

— Det är en sak om man som ung åker till ett annat land av äventyrslust, men nu står vi inför att många sjuksköterskor lämnar den svenska sjukvården för att de är missnöjda med arbetsvillkoren.

??Frågan är om en idé om hälsosam vårdmiljö kan förändra något??

— Vår idé till hälsosam arbetsmiljö ska vara mer än en idé – den ska utvecklas till ett handlingsprogram. Vi måste gå från ord till handling och ha en plan både för hur vi ska ge bättre stöd både till enskilda medlemmar och till lokalt förtroendevalda, säger Johan Larson.?

Vårdförbundet definierar en hälsosam vårdmiljö som en god arbetsmiljö där hälsa och god och säker vård uppnås. Den nya idén lyfter fram fem nyckelområden: samverkan, ledning och organisering, säkerhetskultur, hälsosamma arbetstider och lärande genom yrkeslivet.

?Ett av kraven är att alla chefer ska ha ett rimligt antal medarbetare och med det menar Vårdförbundet mellan 10 till 25 personer. ?

— Vi är inte kritiska till cheferna men till deras förutsättningar. Många vet vad som behövs för att få medarbetare att trivas och stanna, men saknar handlingsutrymme att göra något. Det är inte cheferna — det är vårdens organisation som brister, säger Johan Larson.

?En god säkerhetskultur innebär, enligt idén, bland annat tid till återhämtning. Scheman ska läggas med hänsyn till veckovila, dygnsvila och rast. ?

Hälsosamma arbetstider är till exempel allas rätt till heltidsanställning, att arbetstiden ska planeras så att det finns utrymme för rast, paus, reflektion och egen utveckling och att all tid som arbetstagaren står till förfogande ska ingå i den ordinarie arbetstiden.

?Lärande genom yrkeslivet omfattar akademisk specialisttjänstgöring inom ramen för anställningen, strukturerad yrkesintroduktion och handledning under nio till tolv månader och krav på att alla chefer och ledare i vården ska ha ledarskapsutbildning.?

— Arbetsgivarna har ansvar för arbetsmiljön, men vi måste göra det vi kan. Genom stöd till förtroendevalda och samlad kunskap om forskning och lagstiftning ska vi bli bättre på att möta arbetsgivare – som ofta brister i sin kunskap, säger Johan Larson.??

Det finns en koppling mellan hälsosam vårdmiljö och Vårdförbundets idé om vården, som handlar om personcentrerad vård. ”Vårdförbundet vill se en personcentrerad vård med jämlik hälsa som det övergripande målet. I en hälsosam vårdmiljö med god arbetsmiljö har vi rätt förutsättningar att arbeta personcentrerat”, står det i underlaget till kongressen.

?— Personcentrerad vård är inte en modell utan ett etiskt förhållningssätt som tar sin utgångspunkt i den unika personen. Det innebär att lyssna efter människors förmågor och att låta mötet med patienten ta tid. Det är att se patienten som en partner, som en del i teamet, sa Vårdförbundets vårdstrategiska chef, Lisbet Löpare Johansson, när hon under våren berättade om vårdpolitiken.??

Det här är första gången Vårdförbundet har hållit en kongress per capsulam. En helt digital kongress som pågick under en vecka utan att de 201 kongressombuden träffades, men som föregicks av en omfattande demokratisk process. Temaveckor, lokala dialoger, webbsändningar, medskick och återskick har pågått under våren.?

— Vi har nått fler medlemmar på det här sättet än vad vi gör när vi håller kongress på traditionellt vis. Möjligheten till påverkan har varit större. Vi har fått synpunkter från varje avdelning som vi har tagit till oss, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.?

Extrakongressen ägde rum eftersom förra årets kongress gav förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla Vårdförbundets idé om hälsosam vårdmiljö och om vårdpolitiken. Ytterligare ett uppdrag från kongressen var en budget i balans till 2018, och kongressombuden sa även ja till en ekonomisk ram som innebär att intäkter ska täcka utgifter.?

När medlemsantalet i Vårdförbundet sjönk mellan åren 2008 och 2013 sjönk de beräknade intäkterna. Utvecklingen vände 2013 och samma år genomfördes stora förändringar. En egen studentorganisation infördes och Vårdförbundet Direkt, som ger råd och stöd via telefon, etablerades. Satsningarna fortsätter. I år har utvecklingen av en ny chefsorganisation påbörjats.

Men en budget i balans innebär att kostnaderna måste minskas de närmaste åren. ?

— Våra besparingar kommer inte att drabba medlemmarna. Medlemsstödet och möjligheten att snabbt få svar på sina frågor är även i fortsättningen vårt fokus. Det vi ska göra är att tydliggöra våra roller och se över våra arbetssätt — och det gäller både anställda och förtroendevalda, säger Sineva Ribeiro.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida