Sjuksköterskans medellön är 23 730 kr i månaden
23 730 kronor i månaden. Det tjänar en landstingsanställd sjuksköterska i Sverige i genomsnitt. Men spannet är stort — från 19 000 åt den sämst betalda gruppen i Östergötland till 29 000 åt den bäst betalda tiondelen av medlemmarna i Stockholm.
Vad tjänar en sjuksköterska egentligen? Många medlemmar i Vårdförbundet säger att de inte ”känner igen sig” i de siffror de får läsa i tidningarna och höra på radion. Vårdfacket reder ut begreppen.
SKL:s direktör Håkan Sörman hävdar att en sjuksköterska tjänar 26 000 kronor. För att få ihop till den siffran måste han inte bara räkna med Vårdförbundets chefsmedlemmar, utan också det ob-tillägg de får som jobbar obekväm tid (vilket inte alla gör). Ob-tilläggen brukar ge 1 000-1 500 kronor i månaden.
23 730 i heltidslön
Grundlönen för vanliga landstingsanställda sjuksköterskor är i genomsnitt i landet 23 730 kronor – om de arbetar heltid (vilket långt ifrån alla gör, och det är inte alltid de avstår av fritt val).
Barnmorskorna och röntgensjuksköterskorna tjänar något mer (26 065 respektive 24 427 kronor), de biomedicinska analytikerna något mindre (23 083 kronor).
Dessutom skiljer sig lönerna åt över landet. I Västmanland tjänar de 1 655 landstingsanställda medlemmarna i Vårdförbundet i medeltal 23 014 kronor, i Östergötland är medellönen 23 056 kronor och i Örebro 23 129 kronor i månaden. Stockholm toppar på 25 122 kronor.
Tjugo års erfarenhet, ändå under 22 000
Lönerna skiljer sig också åt inom gruppen. Att unga tjänar mindre än de mer erfarna är självklart. Men att det finns medlemmar med 20 års erfarenhet som fortfarande inte har nått en lön på 22 000 kronor är anmärkningsvärt. Men så är det för den tiondel av medlemmarna som tjänar minst.
Medellönen för denna grupp – den sämst betalda tiondelen av Vårdförbundets medlemmar – är 20 000 kronor i månaden. Också när det gäller denna grupp är lönerna lägst i Västmanland (19 500), Östergötland (19 300) och Örebro (19 500). I topp ligger Jämtland med 21 245 kronor.
Den bäst betalda tiondelen av Vårdförbundets medlemmar tjänar 27 250 kronor i månaden – spannet sträcker sig från 25 600 i Halland till 29 150 kronor i Stockholm.
Kramar ur det mesta ur statistiken
Arbetsgivarna i SKL påstår att lönerna för Vårdförbundets medlemmar ökade med 4,3 procent förra året. Det är att krama ut så mycket som möjligt ur lönestatistiken, som för övrigt bygger på landstingens och kommunernas lönerapportering till SKL.
Med hjälp av samma statistik kan Vårdförbundet hävda att löneökningen bara var 3,5 procent under 2007. Skillnaden är att medan Vårdförbundet räknar på alla medlemmar, räknar SKL bara på lönerna för en del av medlemmarna. SKL räknar nämligen bort dem som har slutat och börjat under året.
6,2 procent på tre år
SKL nämner inte heller gärna löneutvecklingen 2003-2006. Under de tre åren ökade lönerna för Vårdförbundets landstingsanställda medlemmar med sammanlagt 6,2 procent, alltså bara precis över det golv på 2 procent årligen som avtalet stipulerade.
Detta kan jämföras med Kommunals avtal, som under tre år – 2007-2010 – garanterar ett utfall på 13,8 procent plus det engångsbelopp på 5 400 kronor kommunalarna fick 2007. Och med Läkarförbundets avtal, som garanterar en löneökning med sammanlagt 6,5 procent åren 2008 och 2009. För läkarna ger dessutom varje procents löneökning dubbelt så många kronor i lönekuvertet, eftersom deras löner är dubbelt så höga i utgångsläget.
Det usla utfallet 2003-2006 spelade förstås in när Vårdförbundets styrelse i oktober 2007 sa upp avtalet. Det var möjligen också de här siffrorna som under fjolåret fick en del landsting att sträcka sig lite längre än de annars hade tänkt.