Storstadsavdelningar kräver stopp för snålskjutsåkare

Vi vill inte ha medlemmar som åker snålskjuts på oss! Ungefär det är budskapet i två motioner från Västra Götalands- och Stockholmsavdelningarna till Vårdförbundets kongress 2008.

I motionerna beskriver de båda storstadsavdelningarna hur det förekommer att personer som på ett eller annat sätt råkat illa ut snabbt söker medlemskap i Vårdförbundet för att få fackets hjälp – och som lika snabbt lämnar förbundet när de väl har fått hjälpen.

Egentligen är det två problem. Det ena är vad man kan kalla det retroaktiva medlemskapet. Det innebär att den som har sökt medlemskap i Vårdförbundet har fått medlemskapet beviljat från den 1:a i den månad hon sökte. Men så är det inte längre:

– Det var en administrativ rutin som vi har rättat till, säger Vårdförbundets förbundssekreterare Eva-Lisa Krabbe.

Sannolikt hängde det retroaktiva medlemskapet samman med a-kassans regler. Nu blir man medlem från den dag ansökan kommer in.

Men motionerna handlar också om de personer som går med i Vårdförbundet först när de har råkat ut för ett problem av något slag. Därmed räknar de med att få hjälp av förbundet.

”Minst varannan månad”

Det här är inte så ovanligt som man kanske skulle kunna tro. Enligt Ulla Althin, ordförande i Vårdförbundets Stockholmsavdelning, handlar det om mer än en handfull ärenden om året.

Och då syftar hon på de fall där en medlem går med i Vårdförbundet, får hjälp – och struntar i att betala sin medlemsavgift ens första gången.

– Det händer kanske inte varje månad men minst varannan, berättar Ulla Althin. Och dessutom berättar de om det för sina kompisar så att de ska kunna göra likadant.

Avdelningens representantskap bestämde sig för att baka ihop de fyra motioner man fått i frågan till en, som nu har lämnats in till kongressen nästa år.

I motionen föreslår avdelningen dels att medlemskapet ska träda i kraft först när medlemsavgiften är betald och Vårdförbundet inte ska vara skyldigt att hjälpa en medlem med problem som uppstått innan hon blev medlem, dels att det ska vara en karenstid innan Vårdförbundet hjälper personer som återinträder i förbundet efter att ha lämnat det. Det är ett sätt att skydda sig mot notoriska snålskjutsåkare.

”Kan vara en fråga om information”

Detta vore en ny princip som kräver en stadgeändring, tror Eva-Lisa Krabbe. Och hon är inte säker på att man behöver gå så långt.

– Kanske handlar det snarare om bättre information och rådgivning; att de förtroendevalda pratar igenom vad medlemskapet innebär innan någon blir medlem, funderar hon.

En bestämmelse om karens innan en ny medlem får hjälp finns i Svenska industritjänstemannaförbundets, Sifs, stadgar. Men det finns också en bestämmelse om undantag från regeln, som utnyttjas ganska flitigt.

– Man kan nog tolka det så att karensen finns där för att utnyttjas om det finns särskilda skäl, om det är uppenbart att det inte är rimligt att ge den nya medlemmen hjälp i ett ärende, säger Eva-Lisa Krabbe.

Kravet på att Vårdförbundet inte ska vara tvunget att hjälpa en nybliven medlem med problem som inträffat innan hon blev medlem har också kommit från Västra Götaland.