Vaxholmsdomen bäddar för minimilöner?

Sverige måste ändra Lex Britannia, det står klart efter EG-dom­stolens dom i det så kallade Vaxholmsmålet. I övrigt pågår fortfarande analyserna av vad domen betyder för svensk arbetsmarknad.

1 februari 2008

Byggnads gick för långt i sina åtgärder mot de byggnadsarbetare som arbetade åt det lettiska byggföretaget Laval, slår domstolen fast. Men vid sidan av Lex Britannia, den del av mbl som före domen ansågs göra det möjligt att kräva svenskt kollektivavtal även om ett företag har kollektivavtal i hemlandet, återstår mycket analysarbete. Arbetsdomstolen spås avkunna sin slutgiltiga dom tidigast i slutet av året.

Ett resultat kan bli att vi tvingas införa minimilöner i alla svenska kollektivavtal om vi vill skydda oss mot lönedumpning, säger Vårdförbundets jurist Jeanette Lindgren Dahlin. De alternativ som finns, lagstiftade minimilöner eller kollektivavtal upphöjda till lag, verkar inte vara aktuella för svensk del.
– Det har inte legat i Vårdförbundets eller arbetsgivarnas intresse att ha minimilöner i avtalen. De kan verka hämmande på löneprocessen och hindrande för löneutvecklingen. Men domen ger Vårdförbundet anledning att diskutera frågan.

När Sverige införlivade det så kallade utstationeringsdirektivet i svensk lag valde riksdag och regering att överlåta till parterna på arbetsmarknaden att reglera lönevillkor. Det gör det svårt för en utländsk företagare att på förhand beräkna vilka lönekostnaderna blir om det inte framgår klart av avtalen.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida