Almedalen. Nu måste vården börja fokusera på äldres hälsa
Eftermiddagens diskussion om äldrevård slutade i enighet: det hälsofrämjande arbetet måste utvecklas och fler specialister behövs. Fast äldreministern Maria Larssons förslag om hälsosjuksköterska som en ny specialitet fick inget positivt mottagande av Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Både utbildning och kompetens finns, men kunskapen utnyttjas inte.
Ett av dagens seminarier hade rubriken Mer kunskap, inte fler händer. En minister, en primärvårdschef, en chef från Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundets ordförande bildade panelen som diskuterade vikten av hälsofrämjande arbete för äldre.
Det slås ofta fast: Vi blir allt äldre och vi kostar sjukvården allt mer. År 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara 65 år eller äldre, så något måste göras. I Västra Götaland permanentas vid årsskiftet ett projekt där vårdcentralernas distriktssköterskor kallar alla som har fyllt 65 år till ett hälsosamtal. Ann-Christin Baar är primärvårdschef och projektledare.
– Det är alldeles riktigt som en gubbe påpekade för mig: ”Ni tar bara hand om oss när vi är sjuka. Bilen den besiktigas minsann – så varför inte vi.” Han satte fingret på att vi inom primärvården måste bli mer proaktiva, sa hon.
Fast vårdkontakt
Än så länge har 13 vårdcentraler i Västra Götaland infört hälsosamtalen, som handlar om mat, kost, alkohol och andra livsstilsfrågor. En riskbedömning görs och sedan beslutas om vad som behövs: en djupare undersökning, en hälsoplan eller en fast vårdkontakt.
Äldreminister Maria Larsson var entusiastisk inför initiativet, som hon ser som ett exempel på vad som behövs för att klara den stora demografiska utmaning som ligger framför oss. Tre saker framhöll hon som viktiga: att fler arbetar efter 65, att vården är så effektiv som möjligt och att mer hälsofrämjande insatser sätts in.
Inga nya pengar
Någon ekonomisk satsning för att underlätta utlovade inte ministern, men framhöll att en del ändå görs. Till exempel pågår ett projekt på Folkhälsoinstitutet med hälsocoacher som riktar sig till personer som har fyllt 65 år.
– Vi måste få till stånd strukturer för det förebyggande arbetet och resurser måste omfördelas i framtiden. I dag lägger vi mycket pengar på de mest sjuka äldre, vi behöver satsa mer på det förebyggande. Det behövs ett nytt tänkesätt och metodutveckling av det hälsofrämjande arbetet, sa Maria Larsson.
Vill ha en nationell plan
Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, tyckte samma sak. Förbundet vill se en nationell plan för att förebygga ohälsa för alla över 65 år: från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg på arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting, invände inte. ”Det är ingen kontroversiell fråga”, slog han fast.
Mer kontroversiellt är kanske frågan om hur mycket pengar som kan sparas på en sådan satsning. Ett hälsosamtal kostar 600 kronor och en lårbensfraktur 700 000 kronor, har Vårdförbundet räknat ut. Problemet är att det ena inte absolut kan sägas utesluta det andra. Mer komplicerad är också frågan om hur kommuner och landsting ska samverka i det hälsofrämjande arbetet för äldre.
Behov av fler specialistutbildade
Att det behövs mer personal med specialistkompetens inom geriatrik var panelen också överens om. Antalet geriatriker minskade drastiskt när långvården försvann och en stor del av dagens distriktssköterskor är över 55 år. ”Gör sjuksköterskeutbildningen mer hälsoinriktad”, föreslog Göran Stiernstedt, och Maria Larsson önskade sig en ny specialitet: hälsosjuksköterskan.
– Distriktssköterskorna har kompetensen, problemet är att den inte används inom ramen för vårdvalet, invände Sineva Ribeiro.
Behovet av en ny utbildning tillbakavisades också av ordföranden för Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldrevård, som fanns med i publiken.
– Vi behöver inte någon ny utbildning. Däremot behöver marknadsföringen av den utbildning som finns bli bättre, sa hon.