Cykling viktigt vapen mot fetma

Cykling viktigt vapen mot fetma
Fler cykelbanor, mindre fetma. Foto: Colourbox

Staten borde sponsra cykelbanor och satsa mer pengar på förebyggande vård. Det konstaterar en ny rapport om samhällets kostnader för våra ohälsosamma valkar och kulmagar.

Dubbelt så många svenskar är feta i dag jämfört med för 20 år sedan. Om mindre än tio år kommer samhällets kostnader för sjukfrånvaro och vård på grund av övervikt att ligga på mellan 21 och 27 miljarder kronor. Siffrorna kommer från ESO, expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som gör samhällsanalyser åt Finansdepartementet.

I en ny rapport kommer expertgruppen fram till att det framför allt är förebyggande åtgärder som krävs för att få stopp på samhällets stigande kostnader på grund av medborgarnas fetma. Kort och gott handlar det om att få svenskarnas kaloriintag att bli mer balanserat, för att vi ska hålla oss sunda och friska i framtiden, kunna gå till jobbet och inte belasta sjukvården.

Lönsamma satsningar

Men hur når man det här målet? Det behövs mer forskning kring vilka förebyggande åtgärder som är mest kostnadseffektiva, konstaterar ESO. Men två satsningar har i forskningen visats sig ge stora vinster i förhållande till vad åtgärderna kostar.

1: Fler cykelbanor. Vardagsmotion är en viktig del i ett hälsosamt liv. Dödligheten är 30 procent lägre bland dem som regelbundet cyklar till jobbet jämfört med dem som istället tar bilen. Men i Sverige ökar bilåkandet till och från jobbet.

I dag ligger kostnaderna för cykelvägar på kommunerna. Eftersom hela samhället skulle vinna på att vi cyklade mer skulle staten tjäna på att gå in och subventionera cykelvägar och trafiksäkerhet för cyklister, konstaterar ESO.

2: Primärvårdens arbete med att förebygga fetma är kostsamt, men på lång sikt är vinsten stor, menar ESO. Att få redan överviktiga att övergå till ett hälsosammare liv är svårare än att få normalviktiga att inte hamna i fettfällan. Därför borde insatser riktade mot barn och föräldrar prioriteras. Mvc, bvc, förskola, skolbespisning och skolhälsovård borde få mer resurser för att kunna jobba med rådgivning och information.

Fettskatt slår snett

ESO har också tittat på vad högre skatter på onyttig mat skulle kunna få för effekter. Framför allt gynnar lägre priser på fiberrik mat de som redan äter en mer hälsosam kost. Genom att göra godis, läsk och andra onyttigheter dyrare för konsumenterna skulle samhället göra en viktig markering, vilket kan påverka befolkningens värderingar och matintag på längre sikt.

Men vad skulle i så fall beskattas? Fett, socker, snabbmat? Detta är en svår fråga som behöver utredas närmare om en ”fettskatt” ska bli aktuell, konstaterar ESO.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida