EU dubblerar satsningen på ebola

EU dubblerar satsningen på ebola
Sjukvårdspersonal vid Läkare utan gränsers station i Sierra Leone. Här avled en av de ledande experterna på blödarfeber för två dagar sedan, läkaren Sheik Humarr Khan. Foto: TT

Utbrottet av ebola i Västafrika är det värsta hittills. EU ökar nu anslagen till hjälporganisationer för att försöka begränsa spridningen.

För att ge omedelbar vård i de drabbade områdena och hjälpa till att begränsa smittspridningen av ebola satsar EU ytterligare cirka 18 miljoner kronor i kampen mot viruset, totalt omkring 36 miljoner kronor.

Hyllar hälsoarbetare

– Vi måste göra mycket mer innan många fler liv går förlorade. Jag vill hylla alla hälsoarbetare som kämpar dygnet runt för att hjälpa de drabbade och förhindra ytterligare smitta, ofta med allvarlig risk för sina egna liv, säger EU-kommissionär Kristalina Georgieva, som har ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering.

Sedan utbrottet startade i början av året har cirka 1 200 personer smittats och 670 har avlidit.

Förra veckan konstaterades drygt hundra nya fall av smitta.

Bland de döda återfinns sjukvårdspersonal, bland annat en av de ledande experterna i olika former av blödarfeber – läkaren Sheik Humarr Khan vid Kenema Government Hospital i Sierra Lione och chefsjuksköterskan Mbalu Fonnie som tjänstgjorde vid samma klinik.

Experter utsända

EU har sänt experter till de drabbade länderna, för att bedöma situationen och samordna med myndigheter. De ytterligare anslagen kanaliseras genom organisationer som finns på plats i Guinea, Liberia och Sierra Leone – WHO, Läkare utan gränser och internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen.

Risken för att viruset sprider sig till Europa bedöms för närvarande vara låg, eftersom de flesta fallen av smitta är i avlägsna områden i de drabbade länderna. Hittills har inga fall upptäckts bland återvändande resenärer i Europa.

Däremot insjuknade en man i ett flygplan från Liberia i Västafrika under resan till Nigeria i förra veckan. Efter det fick Nigerias hälsomyndigheter fullt upp med att försöka spåra över 30 000 människor som därmed utsattes för risk för smitta.

Svensk beredskap

Att ebola skulle nå Sverige har mycket låg sannolikhet, enligt Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Få personer som bor här har släktband i de drabbade länderna, och det sker inte så mycket andra resor dit heller.

– Men det är trots det viktigt att ha beredskap, även misstänkta fall måste kunna hanteras. Om ebola mot förmodan skulle ta sig till Sverige finns bland annat särskilda isoleringsplatser på vissa sjukhus, och laboratorium som snabbt och säkert kan ställa diagnosen, säger han.

Linköping har vårdat blödarfeber

Universitetssjukhuset i Linköping fick praktisera sin beredskap för tre år sedan – när en kvinna som arbetat för Läkare utan gränser i Västafrika återvände smittad med en annan potentiellt dödlig blödarfeber – lassafeber. Den gången gick det bra, mot lassafeber finns antiviral behandling och endast 20 procent blir svårt sjuka.

Vid ebola finns däremot ingen behandling att ge bortsett från febernedsättande läkemedel, vätskeersättning och isolering.

Smittspridning sker via kroppsvätskor, även hos avlidna.

För att begränsa smittspridningen är flygningar till och från Liberia och Sierra Leone inställda, och skolor och gränsövergångar i Liberia är stängda.

Hindra smittspridning

WHO sammanfattar behovet av åtgärder på sin webbsida: i avsaknad av effektiv behandling eller vaccin är det enda sättet att minska smittspridning ökad medvetenhet om riskfaktorerna för ebola-infektion, och skyddsåtgärder.

Fakta om Ebola

  • Det första kända utbrottet av ebola var 1976 i Sudan, och nuvarande Zaire.
  • Ebola hör till gruppen allvarliga virussjukdomar som brukar kallas blödarfeber. Det gör att kroppens förmåga att stoppa blödningar inte fungerar.
  • Symtomen är plötslig hög feber, kräkningar, diarré, muskelsmärtor, huvudvärk, halsont, blödningar.
  • Laboratorieprover visar låga nivåer av vita blodkroppar och trombocyter, och förhöjda leverenzymer.
  • Smittspridning sker vid nära kontakter med personer som är sjuka, framför allt vid kontakt med kroppsvätskor.
  • Inkubationstiden är 2-21 dagar
  • Dödligheten är upp till 90 procent hos dem som blir infekterade.
  • Det finns ingen behandling bortsett från symtomlindring och isolering.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida