Folkhälsoinstitutet föreslår fler mötesplatser för äldre i kommunerna
Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att sprida kunskap om vikten av sociala mötesplatser för äldre. Ett av förslagen i slutrapporten är att kommunerna skapar fler mötesplatser.
År 2040 kommer kostnaden för äldreomsorg ha ökat med 270 procent, och 2025 kommer var tredje svensk att vara över 60 år. Den sociala och ekonomiska utmaning det innebär har gjort att regeringen gav Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att kartlägga äldres hälsa och sociala mötesplatser. Vid årsskiftet presenterades slutrapporten.
– En slutsats är att sociala mötesplatser för äldre är något som borde ingå i kommunernas ansvar. Social gemenskap är en förutsättning för hälsosamt åldrande, säger Emmy Nilsson, utredare på Folkhälsoinstitutet.
Vill öka kommunernas ansvar
Folkhälsoinstitutet föreslår bland annat att sociala mötesplatser inkluderas i kommunernas ansvarsområde, att hälsofrämjande satsningar bland äldre följs upp och utvärderas och att kommunerna samverkar med den ideella sektorn.
Mötesplatser med ett varierat utbud efterfrågas också.
– Äldre är en heterogen grupp, därför är det viktigt med olika satsningar. De som är friska lockas kanske inte till mötesplatser på äldreboenden, men deras behov av social gemenskap kan ändå vara stort. För många har familj och arbete tagit all tid. När de går i pension klipps banden av, och då är det viktigt att fylla på med nytt, säger Emmy Nilsson.
Konferenser och distansutbildning
Folkhälsoinstitutets utredare har tidigare kartlagt sociala mötesplatser. Vid fem regionala konferenser har hälsoplanerare och personal inom vård och omsorg fått kunskap om hälsosamt åldrande. Dessutom har nyckelpersoner i kommuner utbildats för att utveckla sociala mötesplatser. En distansutbildning om folkhälsoarbete bland äldre i samverkan med Mittuniversitetet har också lagts upp.
– Vård och omsorg i dag är alldeles för inriktat på sjukdomar. I vår kartläggning har vi kommit fram till att man borde ha mer hälsofrämjande fokus. Forskning visar att för de äldre själva är det den sociala gemenskapen som är viktigast för en meningsfull tillvaro. Den, och bra boende samt trygghet, säger Emmy Nilsson.
Sparar resurser
Sociala mötesplatser finns i dag på olika håll drivna av kommuner, föreningslivet eller ideella sektorn. Enligt folkhälsoinstitutets slutrapport behövs fler mötesplatser och de verksamheter som bedrivs behöver utvecklas så att de passar olika behov och intressen. Att ge äldre möjligheter till social gemenskap kan spara resurser på andra håll.
– Vården belastas i onödan av människor som får kroppsliga symtom därför att de känner sig isolerade och lätt deprimerade. Att ingå i en social gemenskap har en direkt positiv effekt på hälsan. Utvärderingar har visat att blodtryck går ner och medicinförbrukning minskar. Utrymmet för negativa tankar blir mindre om man har sociala kontakter.