Funderat

Någon som ska med på lunch?« Frågan ekar i den tomma korridoren. Från kollegernas krypin hörs endast nekande svar. Bantning pågår.

»Jag skulle gärna vilja men just nu går jag på Atkins – äter bara fett«, svarar en mer än mullig rumsgranne, väl inläst på de senaste vetenskapliga rönen om vilken metod som för tillfället är bäst.

Jag har också läst den där artikeln. Trehundra med väl rundade magar delades in i grupper för att prova tre olika bantningsmetoder. Trots att de höll på med sina specialdieter i hela två år lyckades de i snitt inte pressa sig mer än futtiga fyra kilon. Bäst gick det för fettälskarna, de som höll sig till GI och Atkins. Men vadå: de vägde bara ett par ynkliga kilon mindre än de som ratade fett. Det är inte mycket att skryta med efter att i mer än 700 dagar ha försakat såväl färska frallor som härliga pastarätter och smarriga jordgubbsdesserter.

Så jag låter lunchfrågan gå vidare till en annan kollega.

? Njae, jag är med i Viktväktarna. Det är så pinsamt att ta fram miniräknaren på restaurangen.

Själv provade jag poängmetoden för flera år sedan. Rasade i vikt och njöt av min nya magra tillvaro i flera veckor – tills någon berättade för mig att sockerbitarna i lösgodishyllorna bara ger en ynka poäng. Var väl värt att prova. Några månader senare vägde jag mer än någonsin.

Den tredje fetknoppen på kontoret svarar inte ens. Hon står med örat tätt intill mikrovågsugnen, ivrigt väntande på att popcornen ska ha poppat färdigt. Att just hennes diet fungerar säger hon sig ha otvetydiga bevis för.

? Se på Madonna. Varför tror du hon ser ut som hon gör? brukar hon väsa fram ur sin ständigt välfyllda mun.

Sen finns det förstås några få här bland kollegerna som aldrig någonsin behöver bekymra sig över vad de äter, trots att de med glädje slickar i sig allehanda gräddsåser.Kan det möjligen vara för att de gör det med måtta?

Om det nu är så enkelt skulle man kanske börja fila på en bok med titeln: Ät mindre så blir du lättare. Helt klart en tänkbar bästsäljare som skulle kunna göra mitt pensionskonto fetare.

Fast först borde jag kanske testa metoden på mig själv. Om inte annat så för att slippa höra hustruns stående skämt om min figur: »Jag kysste en prins och fick en padda.«