Hälsoundersökningar har räddat hundratals liv
Tidigare studier har visat att Västerbottens omtalade hälsoundersökningar ger stora hälsovinster. Nu visar en ny vetenskaplig utvärdering att 587 dödsfall i länet har förebyggts.
Västerbotten hade tidigare bland Sveriges högsta dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Därför beslutade landstinget i Västerbotten 1985 att införa ett av världens största interventionsprogram med bas i primärvården.
Syftet var att påverka viktiga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i befolkningen. Men även andra folksjukdomar har påverkats positivt eftersom riskfaktorerna i hög grad är gemensamma. Bland deltagarna har man kunnat se bättre värden på blodtryck, glukos och blodfetter och i viss mån ökad fysisk aktivitet.
Forskare vid medicinska fakulteten, Umeå universitet, presenterar nu en utvärdering av projektet. Den omfattar data från 1990–2006, då deltagandet bland de 40-, 50- och 60-åringar som kallas till undersökning ökade från 55 till 65 procent.
Totala dödligheten minskar
När alla länsinvånare, både deltagare och icke-deltagare, jämfördes med riket visade det sig att totaldödligheten i Västerbotten hade minskat med 9,4 procent. Nedgången är störst bland kvinnorna. Totalt uppskattas att 587 dödsfall i länet har förebyggts.
– Vår långsiktiga och lågintensiva strategi är framgångsrik. När många ändrar sig lite grann blir de sammanlagda effekterna stora, säger Lars Weinehall, professor vid Umeå universitet, och den som ledde uppbyggnaden av hälsoundersökningarna.
Forskarna har även gjort en separat jämförelse mellan de 59 629 personer som delaktigt i hälsoundersökningar och den svenska befolkningen i motsvarande åldrar. Totaldödligheten hos dem hade minskat betydligt mer och var 36 procent lägre för kvinnor och 32 procent lägre för män. Studien visar också att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskat i samma utsträckning som totaldödligheten.
Bryter med tidigare studie
För några år sedan gjorde ansedda Cochrane-institutet en analys av 14 studier som under lång tid hade följt upp hur det går för personer som kallats till hälsokontroller jämfört med personer som inte har gjort det.
Resultatet visade att de som hade kallats till kontroll fick fler diagnoser, till exempel högt blodtryck eller högt kolesterol. Men när det gäller insjuknande i allvarliga sjukdomar som cancer eller hjärtsjukdom fanns det ingen skillnad mellan de båda grupperna. Det var heller ingen skillnad i antalet dödsfall.
Men enligt professor Lars Weinehall är minskad dödlighet inte det viktigaste målet med hälsoundersökningarna i Västerbotten, utan en bättre livskvalitet.
– Med vår modell, med både hälsoundersökningar och hälsosamtal i primärvården, visar vi att systematiska insatser som ger deltagarna stöd till levnadsvanor som motverkar hjärtinfarkter och slaganfall fungerar, säger professor Lars Weinehall.
Projektet i Västerbotten
Modellen utformades i Norsjö kommun och sedan början av 90-talet bjuds alla länets 40-, 50- och 60-åringar in till hälsocentralen för en individuell hälsodialog, både hälsoundersökning och hälsosamtal, med en distriktssköterska.
Deltagaren och sköterskan går igenom resultaten från blodprov, blodtryck och enkätsvar och pratar om hälsofrågor i allmänhet och undersökningsresultaten i synnerhet samt livsstilsförändringar.
Deltagare med mer allvarligt avvikande värden får remiss till läkare.
Källa: Västerbottens läns landsting