Livsstilsförändring lönsamt både för individ och samhälle

Livsstilsförändring lönsamt både för individ och samhälle
Bättre kondition och mer fysisk aktivitet blev resultatet för de som deltog i interventionsgruppen. Arkivbild från Colourbox

Insatser i primärvården för att få människor att ändra livsstil får positiva effekter på blodtryck, kondition och midjemått. Dessutom är det lönsamt eftersom vårdkostnaderna minskar. Men förändringarna var efter tre år ganska blygsamma.

14 september 2010

Det visar en studie från Umeå universitet som publiceras i tidskriften Archives of Internal Medicine och bygger på sjukgymnasten Margareta Erikssons avhandling.

Hon har studerat om patienter med fetma, högt blodtryck, höga blodfetter och typ 2-diabetes kan bli hjälpta av ett primärvårdsbaserat livsstilsprogram.

Träningspass och dietråd

Sammanlagt 151 män och kvinnor mellan 18 och 65 år lottades till antingen standardvård med livsstilsintervention eller enbart standarvård. De som lottades till intervention fick sjukgymnastledda träningspass och dietråd under tre månader. Det följdes upp med gruppträffar under tre år.

Efter tre år hade den gruppen signifikant lägre blodtryck, minskat midjemått och bättre konditionsvärde, jämfört med konrollgruppen.

De var dessutom mer fysiskt aktiva och hade högre upplevd livskvalitet.

En analys gjordes också som vägde kostnaderna för interventionen mot beräknade vinster för minskade vårdkostnader, färre läkarbesök och fler levnadsår.

Resultatet visar att projektet varit mycket kostnadseffektivt. Kostnaderna för interventionen var mycket låga i jämförelse med de vinster det gav – både för individen och i form av minskade vårdinsatser.

Vikt och blodsocker förändrades inte

Ändå var förändringarna efter tre år ganska blygsamma. Midjemåttet hade minskat med i snitt 2, 2 cm och konditionsvärdet hade ökat med 5 procent. Det systoliska blodtrycket minskade med 5,1 mm Hg och det diastoliska med 1,6.

Blodsocker och blodfetter förändrades inte signifikant, inte heller vikten eller kroppsmasindexet BMI jämfört med kontrollgruppen.

Att få till stånd långvariga livsstilsförändringar är svårt, konstaterar Margareta Eriksson.

– När man gör en livsstilsförändring får man ofta bra resultat alldeles i början, men sen är det svårt att hålla i motivationen i längden. Därför var det viktigt med uppföljningsträffarna.

Den här studien visar ändå att ett interventionsprogram i primärvården kan hjälpa personer i riskgrupper att sänka flera av sina riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och bli mer fysiskt aktiva.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida