När det är okej att vara svag vågar fler män söka vård
En traditionell mansroll kan hindra män att erkänna att de är sjuka och därmed att söka vård. Men annars är det svårt att hävda att det finns ett typiskt manligt sätt att förhålla sig till sjukdom.
När män söker vård är det ofta för att de vill prata om ett tydligt symtom, eller för att de är oroliga för sjukdom. Men när väl isen är bruten kan det visa sig att de egentligen vill prata om helt andra saker.«
Det säger Erik Gustavsson, sjuksköterska vid Järva mansmottagning, en sex- och samlevnadsmottagning utanför Stockholm. Att fler män väntar med att söka vård tills de har symtom anser han skiljer dem från kvinnor.
– Av tradition har kvinnor ett mer förebyggande förhållningssätt till sin hälsa. De är vana att från tidig ålder göra regelbundna besök hos gynekologen. Män har inte samma tillgång till vård för sin sexuella hälsa. Men det börjar bli vanligare att vi får besök av mer förebyggande karaktär, säger han.
Statsvetaren Stina Back-man har i en doktorsavhandling om den sjuke mannen funnit att han i populärpress och reklam ibland framställs som en hjälte. En person som uthärdar sjukdom och smärta utan att klaga. I personliga reportage berättar män om hur de har övervunnit sin sjukdom och kämpat sig tillbaka till ett aktivt liv.
Men vanligare ändå är att mannen framställs som en ömkansvärd tönt, ofta i form av de två schablonerna strutsen och hypokondrikern. Bilden av den svage och ömkansvärde sjuklingen stämmer dock inte med de män Erik Gustavsson möter på mottagningen. Han ser den som ett sätt att förlöjliga mannen.
– Bland män är det i så fall vanligare att de inte uttrycker smärta, säger han.
Erik Gustavsson har svårt att urskilja den typiske mannen bland alla män han träffar. Till mottagningen kommer alla sorter: etniska svenskar, inflyttade svenskar, straighta män, homosexuella män och män från olika samhällsklasser.
Han tycker att det är intressant att männens inställning till sin hälsa verkar ha påverkats av att mansmottagningen finns. Den är ett alternativ till den vanliga vården eftersom alla som arbetar där är män: läkare, kurator och sjuksköterskor.
– För en del män blir vårdmötet enklare när den de får träffa också är man.
En utvärdering av verksamheten som gjordes förra året visade att över 50 procent av patienterna var positiva till att möta en manlig vårdgivare.
Erik Gustavsson tror inte att man måste bemöta den manliga patienten på ett annat sätt än den kvinnliga. Att ge den som söker vård bekräftelse i sin uppfattning om sig själv är alltid viktigt – oavsett kön.
– En sjuk man kanske inte uppfattar sig själv som en riktig man för att han är sjuk, svag och sårbar. Det är väl just de sidorna som inbjuder till förlöjligandet i populärpress och reklam. Här visar vi att det är okej att vara svag.
Även om det har blivit lättare så är det fortfarande svårt att få män engagerade i hälsofrågor. Frågan om män söker vård för sent tycker Erik Gustavsson är svår att besvara. Hans uppfattning, att mannens självbild hindrar honom att söka vård, bygger mer på känsla än på fakta.
– Jag tror att många män, mer eller mindre omedvetet, vill se sig som osårbara och att de fokuserar på sina styrkor. Sjukdom är en svaghet som inte är förenlig med den traditionella mansrollen. Men jag har en känsla av att det också håller på att förändras.
Om män påverkas på ett annat sätt av sjukdom än vad kvinnor gör så beror det mer på bilden av den osårbara mannen, som fortfarande är normen, än på något annat.
– Om vi lyckas visa att det är okej att vara svag som man, så kan vi förändra normen och mannens självbild. Då ger vi honom också möjlighet till ett större engagemang i den egna hälsan.