Passivitet efter makens död
Förebyggande av ohälsa bland änkor och änkemän är ett bortglömt kapitel i vårt land, anser äldreforskaren Agneta Grimby.
Sedan tio år leder hon Änkeprojektet på geriatriken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som nyligen har gjort omfattande studier på över tusen änkor.
Missmod inför framtiden, ängslan, minnesproblem, dålig självkänsla, stark ensamhetskänsla och sänkt livskvalitet präglar den vanliga sorgebilden under det första året efter förlusten. Oron kring de egna reaktionernas normalitet är stor.
– Det är vanligt att änkor vid makens död går ner sig i inaktivitet, ensamhet och dåliga matvanor. Många får existentiella problem och tar till alkohol för att lindra sorgen.
I en av studierna uppgav var tredje änka att hon gjorde det, och bland dem såg man också mer bruk av lugnande tabletter och sömnmedel. Men tidigt insatt stöd gör nytta.
– Det vore bra om personalen på vårdavdelningen där maken avlider har tid och ork att stödja hustrun och håller ögonen öppna för eventuell överkonsumtion. Kanske kan de förmedla kontakt med kurator och förstås följa upp dödsfallet med telefonsamtal.
Boken Om sorg kan laddas ned från: www.agnetagrimby.se