Satsning som kom av sig
Trots fagra ord om att satsa på personalens hälsa slopar allt fler landsting och kommuner möjligheten att träna på arbetstid och snålar med friskvårdsbidraget.?
En sjuksköterska på Nyköpings lasarett får varken träning på arbetstid eller friskvårdsbidrag för att motionera på sin fritid.?
Om hon i stället hade arbetat på Vrinnevisjukhuset i Norrköping fem mil därifrån hade hon fått 1 500 kronor i friskvårdsbidrag.?
Vårdfokus kartläggning på nästa uppslag visar att det är stora skillnader mellan hur mycket landstingen satsar på sina anställdas hälsa. Sörmland och Jämtland har ingen friskvårdspeng alls medan sjukvårdsanställda i Kalmar, Östergötland och Stockholm kan få minst 1 500 kronor per år.?
Men i snitt handlar det bara om 900 kronor per år — att jämföra med anställda inom svenska börsbolag som får 2 500 kr. Kommuner och landsting ger sina anställda mindre än hälften så mycket i friskvårdbidrag som börsbolag och myndigheter. Det visar en undersökning från redovisningsföretaget PWC. ?
Bland privata vårdföretag är det också stora skillnader. Attendo ger bara 1 000 kronor i friskvårdsbidrag, medan anställda inom Praktikertjänst kan få upp till 5 000 kronor.??
När det gäller träning på betald arbetstid är trenden tydlig: Förmånen slopas i allt fler kommuner och landsting. Friskvårdstimmen har nyligen tagits bort i Borlänge, Haninge, Linköping, Lund, Umeå, Östhammar och Örebro kommuner samt landstinget i Kalmar. ?
Inte ens för ambulansförare, som har ett fysiskt tungt arbete med många belastningsskador, är det längre självklart att få träna på arbetstid. 2011 slopade landstinget i Västmanland ambulanspersonalens friskvårdstimme, för att i stället kunna lägga pengarna på att bemanna ännu en ambulans.??
De investerar inte i ett hållbart arbetsliv utan har en slit-och-släng-syn på personalen, anser Jani´ Stjernström, ordförande för Vårdförbundet i Västmanland.?
— Det här sänder en tydlig signal om att arbetsgivarna inte tycker att det är viktigt att satsa på personalens hälsa. I dag är landstingets främsta mål att till varje pris spara pengar, säger hon.
Färre får träna på arbetstid:
Offentlig sjukvård: 43,8% (2010) 34% (2011)
Privat hälso- och sjukvård: 52,6% (2010) 49% (2011)
Offentlig förvaltning: 69,5% (2010) 60,2% (2011)
Privat bank och finans: 63,8% (2010) 61,9 (2011)
Källa: Undersökningen bygger på drygt 1 000 telefonintervjuer gjorda på uppdrag av bemanningsföretaget Xtra.
Mönsterås i topp och Boden i botten
Även bland kommunerna är det stora skillnader i storleken på friskvårdsbidraget.
Mönsterås ligger i topp med 2 400 kronor, medan anställda i till exempel Halmstad och Boden får 0 kronor.
— Vi har haft ett friskvårdsbidrag på 1 200 kronor, men det togs bort 2010 av ekonomiska skäl, säger Thomas Reinholdt, personalchef i Boden.
Han tycker att det var ett tråkigt beslut och berättar att många har protesterat.
Mönsterås hör till de kommuner som avskaffat möjligheten att träna på arbetstid. I stället har man höjt friskvårdsbidraget. De anställda kan få ersättning för 60 procent av kostnaderna för träning eller max 2 400 kronor per år.
— Det bästa hade varit om man hade fått välja mellan friskvårdstimme och bidrag för att träna på fritiden, tycker Åsa Ek, friskvårdssamordnare i Mönsterås.