Sex frågor. Är ansvar för den egna vården framtiden, Karin Wikberg?

Patientens ansvar för den egna vården har diskuterats i många år, men inte riktigt slagit igenom förrän nu. Väl här ställer egenvården nya krav både på vården och patienterna.

5 maj 2010

Har trenden att lägga över allt mer av vården till den enskilde med samhällets krympande ekonomi att göra? Vi frågade Karin Wikblad, sjuksköterska, forskare och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, endokrin diabetes och metabolism vid Uppsala universitet.?

– Tanken med empowerment, att patienten själv ska bestämma och ta större ansvar för sin egenvård, råkar sammanfalla med neddragningar av resurser till vården. Men frågan är om det innebär så mycket besparing just nu. En bra egenvård sparar i det långa loppet, även för patienterna, eftersom senkomplikationer med hjärtproblem, sår på fötter och annat kräver mycket resurser för vården och därmed kostar mycket och påverkar patientens livskvalitet. ?

– Vår uppgift är att hjälpa patienten att bli herre över sin sjukdom och sin vård.?

Var står vi i dag när det gäller egenvård??

– På väg mot eget ansvar på ett nytt sätt och det beror på att samhället förändras. Patienterna blir yngre – de äldre ”gör som doktorn säger” – och söker kunskap på Internet och så vidare. De blir experter på ett helt nytt sätt.

Vad krävs av vården??

– Vårdens uppgift är att stödja patienten och kontrollera kunskapens riktighet. Det vore önskvärt att även personal letade kunskap på nya sätt. Där ser jag en förändring: vi utbildar diabetessjuksköterskor i att söka vetenskaplig kunskap på nätet. De har ett annat synsätt. Det motstånd som fanns för några år sedan ser vi inte i dag.?

Vad är viktigast just nu??

– Den största frågan är att få all personal att arbeta empowermentinriktat, så att alla jobbar åt samma håll. Den stora utmaningen är att nå de patienter som inte är intresserade. Det gör vi inte med grupputbildning i dag. Vi diskuterar vad det beror på att alla inte kommer. Man säger inte till patienten att ”den här utbildningen ska du gå”, utan man bjuder in till grupputbildning. Det uppfattas av patienten som om patientutbildningen inte är lika viktig som den medicinska behandlingen. Om vi gjorde grupputbildningen till en del i behandlingspaketet tror jag att fler skulle komma. Då är det inte ”frivilligt” utan ingår som en självklar del i behandlingen.?

Finns andra hinder mot en utvecklad egenvård; etiska, juridiska eller säkerhets­mässiga??

– Vården har ansvar för den medicinska behandlingen, det vill säga att patienten behärskar den, vilket kräver att vården tar reda på vad patienten klarar och inte klarar. Det kan finnas personliga eller miljömässiga hinder, till exempel är det mycket svårare för diabetespatienter som arbetar skift att hantera sin egenvård. Det måste vården ta reda på genom att göra en egenvårds­diagnostik. Utmaningen är att hitta kreativa lösningar. Det fungerar för patienter som är medvetna och vill, utmaningen är att nå alla. ?

Vad kommer härnäst??

– Dels den tekniska utvecklingen av till exempel insulinpumpar med minne och små enkla hjälpmedel. Önskvärt vore också en utveckling mot en mer empowermentinriktad vård, inte bara ”doktorn vet”.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida