Svidande kritik mot sjukvårdens hälsofrämjande arbete

Dödstalen i behandlingsbara sjukdomar är mer än tre gånger så höga för låg- jämfört med högutbildade, visar en rapport från Socialstyrelsen. Främst på grund av brister i bemötandet av patienter och det förebyggande arbetet. Men Vårdförbundets ordförande, Anna-Karin Eklund, gläds ändå åt det tydliga hälsofrämjande budskapet i rapporten.

I Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, som i dag överlämnades till regeringen lyfter Socialstyrelsen fram de enorma skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i samhället. Främsta skälet till dessa olikheter är enligt Socialstyrelsen att svensk sjukvård har misslyckats med att hjälpa särskilt utsatta grupper: utlandsfödda, lågutbildade, hemlösa och missbrukare.

Socialstyrelsen konstaterar att vårdprocesserna är fragmenterade och inte sätter patientens behov i centrum. Fokuseringen på att behandla i stället för att förebygga sjukdomar är allt för stark och det läggs inte tillräcklig tonvikt på att bemöta patienterna med respekt och göra dem delaktiga i vården.

Stämmer med Vårdförbundets kritik

– Det är oerhört positivt att Socialstyrelsen så tydligt bekräftar det Vårdförbundet har hävdat i många år, att det är på tok för lite fokus på hälsoperspektivet i dagens hälso- och sjukvård, säger Vårdförbundets ordförande, Anna Karin Eklund.

På debattplats i Dagens Nyheter går företrädare för Socialstyrelsen så långt som till att vilja skärpa lagstiftningen för hur patienter ska bemötas. Hur en sådan lagstiftning skulle kunna se ut mer i detalj ges dock inget svar på.

– Det är väl snarare så att de vill titta närmare på hur den nuvarande lagstiftningen följs. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har vi som yrkesutövare redan i dag ett ansvar för att informera och göra patienterna delaktiga i vården.

Enligt Socialstyrelsen vill nio av tio svenskar diskutera sina levnadsvanor med vårdpersonalen. I realiteten är det bara var tredje patient som upplever att de verkligen får göra det.

Många sjukdomar kan förebyggas

Enligt Socialstyrelsen skulle minst en tredjedel av hjärtkärlsjukdomarna kunna förhindras med förändrade levnadsvanor och vart tredje fall av de tolv största cancersjukdomarna förebyggas om sjukvården aktivt arbetade med att stödja och främja hälsosamma levnadsvanor.

– Det här är någonting som vi yrkesverksamma i vården måste ta till oss, vi måste vinnlägga oss om vårt bemötande och se individen. Men det handlar i lika hög grad om politikernas vilja att förändra system och organisationer, säger Anna-Karin Eklund och tar systemet med vårdval som exempel, där det ytterst är politikerna som avgör vad som ska ingå i uppdraget.

Svårt mäta resultaten

Ofta prioriteras sådant som är mätbart, exempelvis antal besök och behandlingsåtgärder.

– Det hälsofrämjande arbetet är mer långsiktigt och svårare att mäta. Man kanske inte ser resultatet ens inom fem år. Likväl är det politikernas ansvar att i upphandlingssituationen beställa även de förebyggande insatserna på ett tydligt sätt, säger Anna-Karin Eklund.