Tidsbrist hinder för det hälsofrämjande arbetet

Hälsofrämjande är en självklar uppgift för hälso- och sjukvården anser personalen enligt en färsk studie från Västerbotten. Men tiden är ett stort hinder, visar en studie i Östergötland.

13 september 2007

I primärvården vill 58 procent av personalen arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande än de gör i dag och i slutenvården vill 40 procent det, berättar Helene Johansson, doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

Hon skickade förra året ut en enkät till 1220 personer som arbetar i Västerbottens öppen- och slutenvård med frågor om deras inställning till hälsa och hälsofrämjande arbete i vården.

I dag presenterar hon sina preliminära resultat på Hälsofrämjande i praktiken, en konferens i Stockholm arrangerad av Folkhälsoinstitutet i samverkan med Umeå universitet.

– 97 procent tyckte att Vården har stor eller ganska stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen och 93 procent ansåg att hälsofrämjande är en självklar arbetsuppgift. Intresset för hälsofrämjanderollen är stort fast det är lite olika hur mycket man själv utvecklar just den arbetsuppgiften. Många anser att de redan har en kompetens som inte efterfrågas, säger Helene Johansson.

Tidsbrist är boven

Den pressade arbetssituationen är det största hindret för det förebyggande arbetet, enligt 85 procent av personalen på vårdcentralerna och 61 procent av personalen i slutenvården. Andra hinder är att det saknas riktlinjer eller att målen är otydliga.

– Det kan ha med själva begreppens otydlighet att göra. Olika personer lägger in olika saker. Jag tror att begreppet hälsofrämjande är ännu luddigare än begreppet hälsa, säger hon. 
 
Att tiden är ett stort hinder konstaterade Malou Lindberg och Susan Wilhelmsson på FoU-enheten för närsjukvård i Östergötland för några år sedan då de intervjuade 54 distriktssköterskor från hela landet om hinder och möjligheter att arbeta förebyggande. Resultaten publicerades i Vem bryr sig? – Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete – ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs. I år har delar av den rapporten publicerats i två olika vetenskapliga tidskrifter och ett tredje manus är inskickat för bedömning.

Område att beforska

– I Health policy visar vi att distriktssköterskor arbetar väldigt aktivt med hälsofrågor men de hänvisar inte till nationella eller landstingslokala folkhälsomål. Och i International journal of nursing practise redovisar vi en litteraturstudie som visar att det finns väldigt få högkvalitativa artiklar om bevisad nytta med distriktssköterskornas förebyggande arbete. Här finns alltså fortfarande ett stort område att beforska, säger Malou Lindberg.

Hon är moderator för ett av konferensens seminarier i morgon som handlar om sjuksköterskemottagningar.

– Mödra- och barnhälsovårdens aktiva förebyggande vård är så väletablerad att den aldrig ifrågasätts, till skillnad från förebyggande och hälsobefrämjande arbete som riktar sig mot andra patientgrupper. Vi hoppas att exemplen på framgångsrikt arbete ska stimulera konferensdeltagarna till aktivt arbete på hemmaplan, säger Malou Lindberg. 

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida