Trädgård och vila ger själen växtkraft

Trädgård och vila ger själen växtkraft
Den trädgårdsterapeutiska rehabiliteringen riktar sig mot personer som lider av utmattningssyndrom och posttraumatiska stressyndrom. Foto: Elisabeth Edén

På Nynäs slott i Tystberga ligger en av Sveriges två permanenta gröna rehabiliteringar. Här är det förbjudet att visa sig duktig.

Trädgårdsterapi Vårdfokus reportageteam var precis på väg att åka efter att ha träffat personal på plats vid Trädgårdsterapeutisk rehabilitering vid Nynäs slott, då Johanna Ekström, en före detta patient, stegade fram. Hon bar en batikfärgad väska och ett ihoprullat liggunderlag på ryggen. Hennes blick var fast och hon hade ett budskap att förmedla:?

— De räddade mitt liv. Skriv det, så att alla politiker och tjänstemän förstår vad de gör. Personalen här räddade mitt liv. ?

Hon fortsätter:?

— Visst är det fint här ute med trädgården, men det viktiga var att de i personalen såg mig. Efter sex månader kände jag att jag duger och är värd att älskas.??

Johanna Ekström var på ett spontant besök på Trädgårds­terapeutisk rehabilitering för att berätta för sina gamla hjälpare hur det går i vardagen. För ett år sedan var hon klar med sin behandling, då hade hon vistats där under ett år och fyra månader, efter en utmattningsdiagnos. ?

Vid besöket den där septemberfredagen passade hon också på att ta en sväng förbi kökslandet där hon skördade grönkål, fänkål och andra grönsaker. Ligg­underlaget skulle hon använda på bryggan vid sjön, där hon skulle ta igen sig efter skörden.?

Johanna Ekström är en av de omkring 70 patienter som kommit och gått under de tre år som Trädgårdsterapin utanför Nyköping har funnits. De flesta är mellan 30 och 55 år och både män och kvinnor deltar, även om det är fler kvinnor. ?

Den trädgårdsterapeutiska rehabiliteringen riktar sig, liksom de flesta gröna rehabiliteringar i Sverige, mot personer som lider av utmattningssyndrom och posttraumatiska stressyndrom. De måste vara medicinskt utredda. Gruppen består av 20 deltagare, men förändras vartefter de slussas in och ut, något som sker individuellt. ??

— De som kommer hit kan vara så trötta att de inte vet vilken årstid det är. Men miljön här väcker deras sinnen till liv och det kan inge hopp att få träffa dem som har kommit en bit i sitt tillfrisknande, säger Anna Hejdenberg som är sjukgymnast och steg 1-utbildad i psykoterapi.

Hon leder rehabiliteringen tillsammans med arbetstera­peuten Christina Sjölander som också är vidareutbildad i trädgårdsterapi och natur-hälsa. I teamet ingår också trädgårdsmästaren Klas Rosenberg och psykiatern Håkan Odeberg.?

Vanligast är att börja med 12 veckor. Sedan görs en avstämning, men många stannar betydligt längre, som i Johanna Ekströms fall. Det finns en nivå 1 och 2. Den senare innebär arbetsträning på något jobb, men med ständigt stöd från Trädgårdsterapeutisk rehabilitering.

Den gröna rehabiliteringen är ett initiativ av politiker i Södermanlands landsting. Verksamheten är skattefinansierad och länsövergripande och deltagarna behöver enbart stå för kostnaden upp till högkostnadskortet. Redan från starten 2009 samarbetade de med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och grundar sig på den så kallade Alnarpsmodellen.Så småningom är det tänkt att deras resultat ska bli tillgängliga för forskningen. Hittills har det visat sig att ungefär 65 procent av deltagarna har återgått till arbete eller annan sysselsättning ett år efter rehabiliteringens slut. Få går upp till heltid igen.??

Trädgårdsterapin håller till på en höjd i en avskild del av Nynäs slotts trädgård. Platsen har utformats av Klas Rosenberg och omgärdas av en mur och träd. Nästan bara vilda växter finns där, platsen härmar den sörmländska lunden. I anslutning till trädgården finns hav, skog och sjöar liksom ett jordbruk med köttproduktion. Deltagarna i trädgårdsrehabiliteringen kan inte bli betraktade, men de kan se ut. ??

Dagarna har en fast struktur, börjar 10 på förmiddagen och slutar klockan 14. Samlingen äger rum vid den öppna spisen i växthuset. Deltagarna får därefter följa med och hjälpa till i trädgården utifrån årstidernas växlingar, exempelvis plantera, rensa, skörda, gräva och räfsa. De tar tysta promenader eller vilar. ?

— Det är jag, inte patienterna, som har ansvar för trädgården, säger Klas Rosenberg.?

Allting måste också ske i deras takt utifrån individuella rehabiliteringsplaner, utarbetade i samverkan med remitterande läkare och övriga vårdgivare. En annan viktig del är de återkommande samtalen, både på grupp- och individnivå. Personalen hejdar dem som faller in i gamla roller, vill vara duktiga och ”göra rätt för sig”.?

—Vi har ett ”hållande” arbetssätt. Det är många som säger: ”Jag kan!”, men då brukar jag fråga: ”Vill du, behöver du?”, säger Anna Hejdenberg.

Effekten kan mätas

Hur mäter man medicinskt att människor mår bra av grön hälsa? Studier finns som visar att patienter som rehabiliteras genom naturbaserad terapi både minskar sin vårdkonsumtion och mår bättre psykiskt.

Studier visar också att den gröna rehabiliteringen gör att patienter får högre påslag av det parasympatiska nervsystemet, vilket gör att blodtryck, puls, anspänning, irritabilitet och frustration minskar och välbefinnandet ökar.

(Peter Währborg, forskare professor i beteendevetenskap vid SLU, docent i kardiologi, psykolog och psykoterapeut, och Patrik Grahn, professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi vid SLU.)

Lästips:

  • Nilsson K (red) m fl. Forests, trees and human health. Springer science, 2011.
  • Sahlin E och Ahlborg G: Utvärdering av Gröna rehab, ISM häfte 3. Institutet för stressmedicin.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida