Trots fetmapidemi minskar fetmarelaterade sjukdomar

Larmen om fetmabomben är kraftigt överdrivna. Det hävdar Socialstyrelsens förre generaldirektör Kjell Asplund i en debattartikel i Dagens Nyheter. Trots att svenskarna stadigt ökat i vikt under de senaste 25 åren har de flesta sjukdomar som relateras till fetma minskat eller stått still under samma tidsperiod.

Att svenskarna har blivit allt fetare och att det pågår en långdragen fetmapidemi i de flesta av världens länder ifrågasätts inte.  Sedan mitten av 1980-talet har svenska män och kvinnor i genomsnitt ökat 5 respektive 3,5 kilo i vikt.

På individnivå ökar fetma risken för bland annat högt blodtryck, diabetes, hjärtinfarkt, stroke och vissa cancerformer.

Befolkningen blir friskare

Men i de befolkningsstudier som har gjorts (WHO:s Monica-undersökningar) visar det sig att andelen svenska män och kvinnor som drabbas av förhöjt blodtryck har minskat med sex procentenheter. Risken att drabbas av åldersdiabetes är oförändrad medan kolesterolnivåerna har sjunkit markant.

Enligt Kjell Asplund beror denna utveckling endast marginellt på den ökade användningen av läkemedel mot högt blodtryck och höga kolesterolnivåer.

Risken att drabbas av hjärtinfarkt har reducerats drastiskt, särskilt bland män. Under 2000-talet har även andelen personer som insjuknar i stroke börjat minska. Risken för tjocktarmscancer har varit oförändrad under de senaste 20 åren.

Rökningen har minskat

En delförklaring till att de flesta av de fetmarelaterade sjukdomarna inte har ökat trots att fetman har gjort det är enligt Kjell Asplund att folk inte röker i samma omfattning som förr. Den som slutar röka går kanske upp fem eller tio kilo i vikt. Men hälsovinsten av rökstoppet är i sig vida överlägsen de risker som fetman bär med sig.