Vill se friskare befolkningmen ges förutsättningarna?
I höst presenterar Socialstyrelsen, som första land i världen, riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder. Frågan är hur vården ska kunna leva upp till dem.?
Nu ska fler sluta röka, dricka mindre och nå en hälsosam vikt. Det är målet med Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande vård. Men räcker det för att svensk sjukvård ska bli hälsovård?
Vårdcentralernas ekonomiska villkor ger en drivkraft åt andra hållet: många besök premieras. Men hälsoarbete kräver tid. Det vet distriktssköterskan Elisabet Björklund från Västerbotten. Där arbetar de efter den kaxiga devisen att få världens friskaste befolkning år 2020. ?
Landsdelen hade de högsta ohälso-talen på 1980-talet, men sedan dess har vården och hela samhället satsat på stöd till en sundare livsstil. Tack vare regelbundna hälsoundersökningar med provtagning, samtal med utgångspunkt från ett frågeformulär och uppmuntran till beteendeförändringar har trenden vänt. Människorna mår bättre; kolesterolhalterna har sänkts och hjärtinfarkterna minskat. Med kampanjen rökfri duo har både unga och vuxna fimpat så att de nu kan säga att där röks minst i landet. ?
Att vårdvalets ersättningssystem uppmuntrar till många besök gör att Elisabet Björklund nu befarar att det man byggt upp raseras.??
I hennes upptagningsområde med 10 0000 invånare finns 95 nationaliteter som talar 35 språk. ?
Att då bara ha några få minuter till mötet med patienten innebär förstås problem. Hur förklarar man till exempel snabbt för en invandrad kvinna som är analfabet varför hon inte får penicillin vid en lindrig infektion, något som hon kanske hade fått i sitt hemland? ?
— Om vi ska lyckas bli världens friskaste befolkning gäller det inte bara de infödda svenskarna. Det måste gälla alla, annars är det ett svek, säger Elisabet Björklund. ??
Inger Ekman, professor i vårdvetenskap och föreståndare för relativt nystartade Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, ser också ett annat hinder för mer förebyggande vård, i organisation och inriktning.?
— Vården är uppbyggd utifrån ett medicinskt paradigm, en kunskapstradition som utgår från naturvetenskapliga principer. De enskilda mätvärdena i form av blodtryck och kolesterolhalt har blivit den typ av kunskap vi värderar, säger Inger Ekman.??
Hennes utgångspunkt är att vården, i Kierkegaardsk tradition, borde möta patienten där denne står. För att klara det måste vårdens personal ge sig tid att lyssna för att förstå vilka förändringar personen är beredd att göra i sitt liv för att nå hälsa. ?
Därför kombineras de medicinska parametrarna med vårdvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska metoder i centrumets forskningsprojekt. Det kan handla om biomarkörer och enkäter, men även analyser av patientens egen berättelse.?
— Människan är en biologisk varelse, men också en unik person, som är oförutsägbar och som styrs av sina känslor. Vem vet bättre än hon själv hur hon mår och vad hon behöver???
De nya riktlinjerna riktar sig i första hand till beslutsfattare och ledande tjänstemän, eftersom de får ekonomiska och organisatoriska effekter i regionerna, poängterar Kerstin Nordstrand, Socialstyrelsens projektledare.?
Till exempel får de veta att kvalificerad rådgivning är effektivare än kort rådgivning när man ska hjälpa rökare till rökstopp. Det ökar kraven, inte bara på att tid ska avsättas för rådgivningen. Personalen måste utbildas i samtalsteknik, hälsopedagogik, psykoteoretiska metoder samt i de specifika problem som patienterna kan uppleva när de slutar röka. Någon form av uppföljning av hur många som får den rekommenderade rådgivningen kommer att ske.
Ifrågasätter ersättningssystemen
”Mycket av det mest väsentliga i vården är helt enkelt inte mätbart, såsom terapeutisk allians, resursmobilisering, tillit, empati och humanism i patientmötet.” Det skriver läkaren Sven Wåhlin, ledare för Folkhälsoinstitutets riskbruksprojekt, i en artikel där han pekar på faran med utformningen av ersättningssystemen inom ramen för vårdval.
Artikeln Hur premiera hälsofrämjande arbete i vårdval publicerades i Allmänmedicin 2, 2010.