Historiskt

Så kan historiens pandemier rusta oss för framtiden

Så kan historiens pandemier rusta oss för framtiden
Spanska sjukan slog hårt mot Norrbottens inland våren 1920. Här en massbegravning av 51 döda i Arjeplog påskdagen den 4 april. Foto: TH Sandberg, ur Silvermuseet fotoarkiv

Dödliga farsoter har spritts över världen åtminstone sedan hjulet uppfanns. Det senaste århundradets influensapandemier har lindrat varandra genom att ge en immunitet framåt. Frågan är vilken hjälp vi kan få mot covid-19.    

För 5 000 år sedan drabbade något förödande en stenåldersbefolkning i Gökhem utanför Falköping. De lade sina döda i en stor stenkammargrav. Ingen visste vad som hänt förrän i slutet av 2018 då en forskargrupp kunde analysera dna från kvarlevorna. Där upptäcktes spår av bakterien Yersinia pestis och fyndet klassades som världens äldsta spår av pesten.

Arkeologerna tror att den första pesten uppstod norr om Svarta havet några hundra år innan de forntida Falköpingsborna smittades, runt tiden då hjulet uppfanns, och att den sedan spreds med hjälp av oxdragna vagnar som lät människor och handelsvaror färdas längre än tidigare.

Mest unga dog

Sedan dess har världen drabbats med ojämna mellanrum. Men tack vare antibiotikan är hotet från pesten numera begränsat. Vad som däremot inte kunnat utrotas trots att det fortsätter slå hårt mot mänskligheten är influensaviruset. På diagram över medellivslängden i Sverige syns ett massivt hack i den uppåtgående kurvan åren 1918–1920. Spanska sjukan tog inte bara 37 000 svenskars liv, den dödade i första hand personer mellan 15 och 35 år och många levnadsår gick förlorade per dödsfall.

Första världskriget spelade en stor roll i spridningen av viruset eftersom tusentals soldater trängdes ihop i förläggningar och trupper förflyttades över världen.

Ville höja arvodet 40 kronor

Den som slår upp Dagens Nyheter från den 3 november 1918 möts av bekanta tongångar. I en text redovisas hur många som lagts in på sjukhus dag för dag och hur många som begravts. Där resoneras om huruvida biografer borde stängas och rapporteras om brist på vårdpersonal. Det är svårt att hitta läkare till vissa distrikt i Norrland och Medicinalstyrelsen begär att få höja arvodet med upp till 40 kronor per dag.

De flesta dödsfallen inträffade 1918 och 1919, men räknat per capita var spanska sjukans skövlingar i Sverige som värst för precis 100 år sedan då den nådde Norrbottens inland.

Fruktansvärda historier

Fredrik Elgh är professor och överläkare i klinisk virologi vid Umeå universitet och Region Västerbotten. Han kan berätta förfärliga historier från vintern 1920, då människor träffades på marknader i Arjeplog och Arvidsjaur och spred smittan.

– Folk bodde i ensliga torparstugor och hade svårt att ta sig någonstans när de blev sjuka. Det finns exempel där båda föräldrarna dog och ungarna sedan svalt ihjäl. Det är anledningen till att man inte pratade så mycket om spanska sjukan förrän när fågelinfluensan kom. Det var ett sådant trauma och en så oerhörd historia.

Syster Matildas vittnesmål

I tidningen Norrskensflamman den 20 mars 1920 kommer för ovanlighetens skull en sjuksköterska till tals. Syster Matilda från Stockholm berättar hur hon skickas till trakterna runt Arjeplog och sedan skyndar från by till by.

Under sitt uppdrag skidar hon sju kilometer till ett ensligt beläget hem där hon finner en äldre död man med sår på benen som antyder att han försökt åderlåta sig. Intill ligger mannens hustru som knappt kan röra sig. I nästa stuga finns en död kvinna, fastfrusen i sängkläderna, med två döda barn hos sig och fem andra, levande men sjuka i samma rum. Pappan ligger svårt medtagen på golvet.

Syster Matilda söker igenom det smutsiga, kalla huset i jakt på mat men hittar bara en skvätt mjölk och lite renkött. Dagen efter ordnas med hästar som ska ta de överlevande till en sjukstuga. Under färden dör ytterligare två av barnen och strax därefter den gamla kvinnan. ”Jag har aldrig trott jag skulle behöva bevittna ett så rysligt elände!” säger sjuksköterskan i reportaget, som också bultar av kritik mot hur knapp vården är för fattiga landsbygdsbor.

– Vid den här tiden var Sverige ett fattigt land, det var hungerkravaller och vi stod på randen till revolution. Det här tvingade fram rösträtten till slut och där spelade också spanska sjukan en roll, säger Fredrik Elgh.

”Maosnuvan” skrämde inte 

Närmare 40 år senare, hösten 1957, kom nästa pandemi till Sverige i form av den så kallade asiaten. Men de fruktansvärda minnena från spanska sjukan tycks inte ha utlöst någon större panik. I tidningarna redogörs nyktert för antalet sjukskrivningar och anhöriga ombeds att inte besöka släktingar på sjukhus. Fotbolls-VM spelas i Sverige som planerat i juni 1958.

Samma stämning råder i spalterna när Hongkonginfluensan, eller ”Maosnuvan”, drabbar 1968–69. Läkare kallar den en ”mycket mild sjukdom” och det utgår inte någon allmän rekommendation om vaccinering.

Det mesta tyder på att influensavirusen ända sedan tiden före ryska snuvan i slutet av 1800-talet har bidragit till en viss immunitet vid nästa pandemi.

Spanska sjukan gav skydd

Svininfluensan, ”pandemin som kom av sig”, visade sig inte vara så allvarlig som först befarat. Många äldre hade immunologiskt skydd eftersom viruset var så likt det som orsakade spanska sjukan och sedan blev till säsongsinfluensa.

– De som hade haft säsongsinfluensan före 1945 var i princip immuna mot svininfluensan, säger Fredrik Elgh.

Men någon sådan hjälp mot covid-19 kan vi inte vänta oss av de tidigare coronavirusen, sars och mers. Eller, kanske lite ändå.

– Det har diskuterats om det finns en möjlighet att något av de fyra coronavirus som årligen orsakar upp till 30 procent av vanliga förkylningar skulle kunna ge oss ett visst mått av så kallat cellmedierat immunförsvar och det skulle kunna förklara att vissa nu inte verkar bli smittade eller alls får några symtom. Men det är helt och fullt spekulation.

Sars visar risken för andravåg

Just sars finns mycket att lära av, menar Martin Holmberg, docent i infektionssjukdomar med över 25 års erfarenhet som infektionsläkare.

– Det är samma typ av virus som går på samma typ av celler och receptorer. Under sars var det liknande åtgärder i vården med mycket problematik kring skyddsutrustning och många i sjukvården smittades. Även då var det fråga om karantän, isolering och distansering, särskilt i Kina och Kanada, säger han.

I Toronto blev många sjuka och myndigheterna satte tiotusentals i kollektiv karantän.

– Där släppte man på det för tidigt och fick då en andravåg som var lika stor som den första. Det kan hända igen, säger Martin Holmberg.

Hjältestatusen ny företeelse

I dagens coronakris hyllas vårdpersonalen för sina insatser, och riskerna de utsätter sig för på jobbet är omtalade. Men det är en ganska ny företeelse.

– Under svininfluensan fanns en oro hos vårdpersonal som inte riktigt togs på allvar. Jag var med och tog fram rekommendationer om skyddsutrustning och de var strikta, men gällde främst dem som hade direkt kontakt med patienter på infektionskliniker och i intensivvården. Det var rätt mycket smittspridning som pågick i väntrum och sådana ställen. Och det var ingen som direkt berömde personalen för att ha gjort ett fantastiskt jobb, säger Martin Holmberg.

I sin nya bok Pandemier och epidemier argumenterar han för att smittorna måste förstås tvärvetenskapligt. Inte bara medicinskt utan också genom att se miljö och sammanhang.

– En del av spridningen av corona till Europa kom till genom ekonomiska kopplingar mellan Kina och Norditalien. De stora modeföretagen har öppnat kontor i Wuhan och det innebär att det går direktlinjer med flyg mellan Milano och Wuhan. Det är ingen tillfällighet att det området i Italien drabbades så hårt.

Har inte lärt av historien

Mellan 2006 och 2009 ledde Fredrik Elgh ett projekt där erfarenheter från tidigare influensapandemier samlades in för att ge kunskap inför framtiden. Projektet omfattade förutom spanska sjukan även 1889 års influensapandemi ryska snuvan, asiaten och Hongkonginfluensan. I skenet av det som nu händer tycker han inte att Sverige har lärt av historien.

– Man vet att de äldre drabbas av sådana här pandemier, men på äldrevården är det insparat in på bara skinnet och vi hade kunnat ha bättre beredskap. Trots att vi vetat att en pandemi kommer en vacker dag och att vi hade generalrepetition 2009 så har vi stoppat huvudet i sanden. 

Från pest till svininfluensa – farsoter genom tiderna

165–180
Den antoninska pesten, som fick sitt namn efter kejsaren Marcus Aurelius Antoninus, kan i själva verket ha varit smittkoppor eller mässling och anses ha varit en bidragande orsak till romarrikets nedgång.

541–542
Den justinianska pesten, efter kejsare Justinianus I, började i det bysantinska riket i början av 540-talet och återkom ända fram till runt år 750. I huvudstaden Konstantinopel, nuvarande Istanbul, beräknas runt 40 procent av invånarna ha dött.

735–737
Närmare en tredjedel av Japans befolkning dog efter att smittkopporna förts över från Korea. Enligt folktron kom smittkopporna från en demon som var rädd för färgen röd, vilket lade grunden till en seglivad föreställning även i Europa om att allt som hade med rött att göra hjälpte mot smittkoppor.

1347–1352
Den stora döden, svarta döden, diger­döden. Historiens värsta pestpandemi utplånade mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. De flesta dog av böldpesten som spreds via loppor. Den ännu farligare lungpesten var så effektiv, närmast hundraprocentigt dödlig med ett extremt snabbt förlopp, att dess spridning var begränsad.

1500-tal
Åtminstone 20–25 miljoner, minst hälften av urinvånarna, dog på den amerikanska kontinenten under 1500-talet. I Europa var smittkopporna som värst på 1700-talet. 60 miljoner dog, 90 procent av dem barn. Innan smittkoppor förklarades utrotade 1980 tog de hundratals miljoner liv.

1710?
Utbrottet mellan 1710 och 1713 var den senaste pestepidemin i Sverige. En tredjedel av de boende i Stockholm, Göteborg och Malmö tros ha avlidit. Enbart i huvudstaden dog cirka 22 000 av 55 000 invånare. Även andra delar av Norden och Baltikum var drabbade.

1834
Under hela 1800-talet var kolera­epidemier vanliga i Europa. Bara i Ryssland dog en miljon i mitten av århundradet. Bakterien som sprids med dricksvatten dödade 37 000 svenskar mellan 1834 och 1874. Fortfarande uppstår epidemier i fattiga länder.

1855
Det som brukar kallas den tredje stora pestpandemin drabbade Kina och Indien från 1855 och härjade sedan i vågor resten av århundradet.

1889
Influensapandemin 1889-1892 brukar kallas ryska snuvan. Den spreds via Ryssland ut i Europa. Minst 7 000 svenskar dog, en siffra som sannolikt är i underkant.

1918–1920
Spanska sjukan av typen H1N1 tycks ha haft ursprung i en fågelinfluensa. Spreds både internationellt och i Sverige via soldater. Åtminstone 37 000 svenska dödsoffer.

1957–1958
Asiaten, en Influensa av typen H2N2 som började i Kina och spreds över världen. Dryg 14 procent av den svenska befolkningen smittades. 2 700 dog.

1968–1969
Hongkonginfluensan, av typen H3N2, uppstod i kulturrevolutionens slutna Kina och omskrevs först när den nått Hongkong, då engelsk koloni. Mellan 15 och 20 procent i de svenska storstäderna blev sjuka och 700 dog.

1981
Hiv uppmärksammades först i USA i början av 1980-talet. Aids har tagit över 30 miljoner liv sedan dess. Cirka 40 miljoner lever i dag med hiv, 8 000 av dem i Sverige.

2009–2010
Svininfluensan, av typen H1N1, började i Mexiko och USA. Cirka 10 procent av svenskarna drabbades och ett 30-tal avled, oftast yngre och medelålders och många av dem annars friska. Svininfluensan betraktas nu som en av säsongsinfluensorna.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida