Eliana Rahimi, sjuksköterskestudent: Kvinnliga patienter ska inte vara försökskaniner i vården

Kvinnor utgör hälften av befolkningen, då borde deras anatomi också vara inkluderad i sjuksköterskeutbildningen. Både för patienternas och vår egen skull, skriver Eliana Rahimi, sjuksköterskestudent vid Örebro Universitet, i en insändare.

Under min utbildning till sjuksköterska har jag insett en allvarlig brist i den praktiska undervisningen. Vi examineras endast på manliga simulatorer. Det här blev tydligt redan i termin 2, när vi övade på att tvätta underlivet hos simulatorerna.

Alla dockor vi övade på var manliga. Jag reagerade direkt men tänkte att det kanske var tillfälligt. Men när vi i termin 3 skulle lära oss att sätta kateter var det samma sak. Ingen kvinnlig simulator.

Kvinnor och män har olika anatomi

Det här är inte bara en detalj. Det handlar om patientsäkerhet. Kvinnor och män har olika anatomi, och att sätta en kateter på en kvinna kräver annan teknik och förståelse än på en man.

Kvinnor har kortare urinrör och därmed en högre risk att drabbas av urinvägsinfektion. Trots detta får vi som studenter höra att vi ska ”lära oss det i arbetslivet”.

Men vad innebär det i praktiken? Jo, att vi för första gången ska genomföra momentet på en riktig patient, utan att ha blivit examinerade på att sätta en kateter på en kvinnlig simulator.

Hur är det acceptabelt? Varför ska kvinnliga patienter vara försökskaniner i en process som vi aldrig har fått träna på?

Det betyder att vi som sjuksköterskor kastas in i en situation där vi själva känner oss osäkra, och där vi kanske inte alltid kan ge den bästa vården.

Jag tänker på alla kvinnor – vad betyder detta för oss?

Jag tänker på min mamma, min syster, mina vänner och alla kvinnor där ute, inklusive mig själv. Vad betyder det här för oss? Det betyder att när vi söker vård och behöver en kateter, kanske den sätts av någon som aldrig gjort det förut. Någon som får lära sig på plats, utan att ha fått träna i en riskfri miljö.

Det betyder en ökad risk för smärta, obehag och komplikationer som kunde ha undvikits. Det betyder att vi som sjuksköterskor kastas in i en situation där vi själva känner oss osäkra, och där vi kanske inte alltid kan ge den bästa vården.

Jag har fått enorm respons på mitt inlägg om det här på Linkedin. Sjuksköterskor, patienter och andra har reagerat med förvåning, ilska och frustration, men även med glädje över att jag lyfter detta. Det här är redan ett stort problem inom medicinsk forskning, och det speglar sig i längre väntetider och bristfällig vård för kvinnor.

Hoppas på förändring på sjuksköterskeutbildningen

Jag hoppas att detta kan leda till en förändring. Att sjuksköterskeutbildningar i Sverige och världen börjar se detta som en självklar del av undervisningen. Kvinnor utgör hälften av befolkningen, då borde deras anatomi också vara inkluderad i utbildningen.

Vården ska vara jämlik, trygg och baserad på kompetens, inte på chansningar i arbetslivet.

Jag vill att vi pratar mer om detta. Jag vill att vi ifrågasätter normerna i vården och ser till att utbildningen förbereder oss på det vi faktiskt möter i verkligheten. För patienternas skull. Och för vår egen skull.

//Eliana Rahimi, sjuksköterskestudent, Örebro Universitet

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetstiden, vårdplatsbristen — vad får dig att tända till? Vilka är de viktigaste frågorna för dig?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du har att säga om allt som rör din jobbvardag. Vi kommer att publicera texter här på vårdfokus.se och i tidningen.

Tänk på att:

• Skriv kort och kärnfullt.
• Vi kommer att välja bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
• Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
• Skicka gärna med ett foto på dig.
• Mejla texten till debatt@vardfokus.se.