Fler och fler sjuksköterskor byter land

ICN 2015. För 24 år sedan flyttade den filippinska sjuksköterskan Carmel B. Sanchez till USA. Det har hon inte ångrat.
Men den första tiden var tuff. ”Go back where you belong”, har hon hört ett antal gånger, och hon har känt sig utnyttjad och missförstådd.
– Amerikanerna trodde att vi inte var så välutbildade, men det var de som inte alltid hade så bra utbildning, berättar Carmel B. Sanchez.
Trots motigheter, och fem år av väntan på alla tillstånd, är hon mer än nöjd över sitt beslut att byta land.
Alla flyttbeslut påverkar
I dag arbetar hon med forskning och reser runt i USA och marknadsför ett dataprogram som bygger på en studie hon gjort.
Carmels hemland, Filippinerna, är den stora exportören av sjuksköterskor till andra länder. Men beslutet att ge sig i väg är det individer som fattar, och när tusentals gör som Carmel, då blir vården omöjlig att planera.
Den senaste trenden är att även vårdpersonal inom EU flyttar. Det har Världshälsoorganisationen, WHO, koll på. Där finns en hel avdelning som närstuderar vårdens arbetskraft.
Allt som deras chef, Jim Campbell, sade på ICN:s internationella kongress för sjuksköterskor i Seoul, kunde var och en i salen skriva under på: ge dem bra arbetsvillkor, en lön som motsvarar arbetsinsatsen, karriärmöjligheter och social trygghet – då stannar sjuksköterskorna.
Ger sjuksköterskor bränsle
Jim Campbell eldade på: ILO:s, den internationella arbetstagarorganisationens, konvention C 149 ger stöd för bra villkor till sjuksköterskor, det gör också WHO:s riktlinjer för hur personal ska bibehållas, för att inte tala om de nya mål för världens hälsovård som WHO ska besluta om i maj.
Inget snack om saken, med andra ord. Ändå är det svårt att få arbetsgivare att även i dåliga tider satsa på personalen.
När Vårdförbundet i Blekinge, enligt SVT Blekingenytt, försökt få landstinget att se över arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och undersköterskor för att klara vården har svaret blivit att spanska sjuksköterskor ska tas in. För den som redan sliter för att få dagen att gå ihop är det inte säkert att det bara känns som en avlastning.
Vare sig landet brottas med utflyttning eller inflyttning är de europeiska problemen en västanfläkt mot hur fattiga länders sjukvård i andra delar av världen utarmas. I början av milleniet blev brain-drain ett begrepp. I många länder har det aldrig blivit omodernt.
– Det blir bara värre och värre, säger Susan Sundu, från Malawi.
Ofta är det de bästa sjuksköterskorna som ger sig av, till Storbritannien, Australien och Schweiz, berättar hon. Kvar blir en sjukvård som inte på långa vägar räcker till.
ICN vill göra skillnad
- Tusentals sjuksköterskor från hela världen möttes i Sydkoreas huvudstad Seoul på den internationella sjuksköterskeorganisationen ICN:s kongress 17-23 juni.
- Organisationen har som mål att stärka sjuksköterskans roll i alla länder och samarbetar nära med Världshälsoorganisationen, WHO.
- Fler än 130 länder är medlemmar i ICN.
- I Sverige delar Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening på medlemskapet.