Krav på uppvärdering i hela Norden
Över hela Norden pågår sjuksköterskornas lönekamp. I Sverige och Danmark har konfliktvapnet tagits till och det kan bli aktuellt både i Norge och Island. Bara i Finland är kampen över för den här gången.
Danmark:
I Danmark har förhandlingar pågått en längre tid mellan förhandlingskartellen Sundhedskartellet, som består av elva fackförbund inom vårdsektorn, och arbetsgivarna Danske regioner samt Kommunernes landsforening. Det klart största förbundet i Sundhedskartellet är Dansk sygeplejeråd med 75000 medlemmar. Även Danske bioanalytiker, Jordemoderforeningen och Foreningen af radiografer (röntgensjuksköterskorna) ingår.
Kartellen har krävt en löneram på 15 procent på tre år. Ett tag såg det ut som om en uppgörelse var nära, men finansministern satte då ett tak för kommunerna på 12,8 procent. Därmed valde kartellen att varsla om konflikt.
Det statliga förlikningsmannakollegiet utnyttjade sin möjlighet att skjuta upp varslet i två veckor och hade kunnat skjuta upp den ytterligare en gång. Men det blev förlikningsmannen som gav upp och strejken bröt ut den 16 april.
Ett skäl till att skjuta upp konflikten var att det pågår flera andra förhandlingar för offentligt anställda grupper och att förlikningsmannen inte vill att dessa ska »störas« av en konflikt inom vården.
Sundhetskartellen har inga planer på att backa från kravet på 15 procent på tre år. Ett annat krav är att det ska bildas en likalönekommission.
– Båda kraven är viktiga för att vi ska kunna ta de nödvändiga stegen mot likalön, säger Connie Kruckow, ordförande i både Dansk sygeplejeråd och Sundhedskartellet.
Enligt Danmarks Statistik har sjuksköterskorna en löneeftersläpning på 27 procent jämfört med privatanställda på samma utbildningsnivå. Därför kan man fråga sig varför förbundet »bara« kräver 15 procent på tre år.
Connie Kruckow säger i tidningen Sygeplejersken:
– Våra medlemmar släpar efter så mycket att det kommer att ta flera avtalsrörelser att skapa likalön. Men vi ska komma i gång med att lösa problemet. Vi ska ta ett rejält steg i rätt riktning och sedan ska vi självklart inte nöja oss med samma löneökningar som de privatanställda har fått.
Förbundet inser också att de pengar som krävs för att nå målet inte finns hos arbetsgivarna i regioner och kommuner, utan på finansdepartementet. Därför driver förbundet också på politiskt för att få Folketinget att förstå behovet av en likalönereform.
Norge:
I Norge började förhandlingarna under våren, inte långt innan avtalet löpte ut den 1 maj. Norsk sykeplejerforbund förhandlar tillsammans med Unio, en huvudorganisation för högskoleutbildade. På Unios kravlista i förhandlingarna står bland annat att hög utbildning ska prioriteras lönemässigt och att löneeftersläpning på grund av kön ska åtgärdas.
– Vi har stora förväntningar på mer pengar, säger Ingjerd Hovdenakk, sekretariatschef på Unio. En annan viktig fråga gäller avtalspension, där den privata sektorn just har träffat en uppgörelse.
Unio vill ha en upptrappningsplan för att utjämna löneskillnaderna. Man känner starkt stöd i det förslag som likalönekommissionen presenterade tidigare i år (se artikel härintill).
– Den är väldigt viktig för oss, men det krävs ett beslut av stortinget innan det blir några pengar tack vare det förslaget, säger Ingjerd Hovdenakk.
Island:
Också på Island löpte avtalet ut i månadsskiftet april-maj och de första förhandlingskontakterna har just tagits.
– Vi har inte presenterat våra krav än, men vi siktar på höga lönelyft i år, säger det isländska sjuksköterskeförbundets ordförande Elsa Fridfinnsdottir.
– Vi har gjort en medlemsundersökning och vet vad medlemmarna förväntar sig. Våra löner är alldeles för låga i förhållande till vad andra akademiskt utbildade grupper tjänar. Dessutom är det brist på sjuksköterskor på Island.
Finland:
Finland är det enda nordiska land där avtalet inom vårdsektorn är klart. Men också där föregicks avtalet av stor dramatik. I höstas sa 12 000 sjuksköterskor upp sig i protest mot de låga lönerna. Massuppsägningarna fick stort medialt genomslag och allmänheten visade starkt stöd för sjuksköterskornas krav. De finska sjuksköterskelönerna låg då i genomsnitt 5 000 kronor under de svenska.
I slutet av november kunde vårdförbundet Tehy teckna ett fyraårsavtal med löneökningar på mellan 22 och 28 procent. Tyngdpunkten på löneökningarna ligger i början av avtalsperioden. Sedan avtalet hade slutits återtog sjuksköterskorna sina uppsägningar.