Kritiskt läge allt närmare

Kritiskt läge allt närmare
Min erfarenhet är att riskerna för misstag ökar med utmattning, säger Anneli Eriksson, i dag projektledare på KI:s folkhälsovetenskapliga institution, tidigare ordförande för Läkare utan gränser. Foto: Läkare utan gränser

Ebolautbrottet går över styr i början av december, om inte bekämpningen av smittan blir avsevärt intensivare, förutspådde FN i mitten av oktober. ??

Sedan dess har den svenska regeringen tagit fram plånboken och ger nu totalt 490 miljoner till arbetet mot smittan. Personal har skickats för att arbeta i ett mobilt labb finansierat av EU, och hjälparbetare har börjat skickas genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I Monrovia, Liberias huvudstad, ska de bland annat bygga upp en isoleringsenhet för misstänkt smittade hjälparbetare som väntar på att evakueras. ?

En intensivkurs sattes hastigt ihop i ett samarbete mellan MSB, Folkhälsomyndigheten, Läkare utan gränser och Karolinska institutet. En av ledarna är sjuksköterskan Anneli Eriksson, med färsk erfarenhet från arbete med ebolasmittade i Liberia.?

Vilka är de största utmaningarna som väntar vårdpersonalen??
— Du måste sätta ditt eget skydd först, patienten kommer i andra hand. Det är du oftast inte van vid. Skulle glas­ögonen hamna på sned måste du gå ut, även om det är någon som precis behöver din hjälp.

?— Att planera, ligga steget före är viktigt. En stor utmaning är att hantera att så många patienter dör.?

Hur stor är risken att bli smittad??
— Eftersom ebolavirus finns i saliven hos en sjuk person kan smitta spridas genom en hostning. Utan skydds­ut­rustning behövs en säkerhetsmarginal på några meter. Men i arbetet med människor som du vet är sjuka är risken inte särskilt stor om du använder skyddsutrustningen på rätt sätt. Problemet är att saker kan hända. Det får inte finnas vassa saker liggande inne på avdelningen och en viktig rutin är att alltid vara försiktig och kontrollera att det inte är något som kan skada dig.?

Hur ser du att en ebolapatient börjar bli frisk??
— Bland de patienter som inte drabbas lika hårt kan du se att det vänder efter 5—7 dagar. De börjar sitta uppe mer, diarréerna slutar, de kräks inte längre och börjar få kraften tillbaka. Men många som tillfrisknat är utmattade länge efteråt.

OCKSÅ SVERIGE RUSTAR
Regeringen klassade i slutet av oktober ebola som en samhällsfarlig sjukdom. Det ger myndigheter möjlighet att till exempel tvångsisolera misstänkta fall. Hur sjukdomen ska hanteras har Socialstyrelsen gett ut rekommendationer kring, men där saknas ännu riktlinjer för hur ofta prover ska tas eller när en patient kan friskförklaras.

Här finns riktlinjerna:
www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-7

 

Vad är ebolavirus?

  • Ett RNA virus som orsakar blödarfeber. Tillhör virusfamiljen filovirus. Fem olika stammar finns.
  • Smittar via infekterade kroppsvätskor, inte genom luften. De sista timmarna före döden är viruset extremt smittsamt.
  • Inkubationstiden är mellan 2 och 21 dagar.
  • Symtomen är plötslig feber, huvudvärk och muskelsmärtor, senare blödningar på huden och i inre organ.
  • Ingen direkt botande behandling finns. Men vårdpersonal försöker återställa vätskebalansen, bibehålla bra syrehalt i blodet, stabilisera blodtryck, ge tillräckligt med näring och eventuellt behandla med antibiotika.
  • I bröstmjölk och sperma kan viruset leva kvar upp till 7 veckor, anger WHO, trots att en person blivit friskförklarad. Andra källor talar om upp till 3 månader.
  • ?

Källor: Folkhälsomyndigheten, Läkare utan gränser, WHO.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida