»Medicinskt« ingrepp allt vanligare
De har lagt ned knivarnaSamtidigt som kvinnlig könsstympning förbjuds i allt fler länder ökar antalet läkare, barnmorskor och sjuksköterskor som utför ingreppet.
Könsstympning ses allt mer som ett medicinskt ingrepp. Det har blivit en socialt accepterad tjänst som utförs säkrare och mer hygieniskt av sjuksköterskor och annan hälsopersonal, samtidigt som det ger pengar till klinikerna. Det visar rapporter från bland annat Kenya, berättar Elise Johansen, på Världshälsoorganisationen, who:s, avdelning för reproduktiv hälsa och forskning. Rapporterna togs fram inför att who nyligen samlade sig till ett beslut om att se kvinnlig könsstympning som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Traditionen måste utrotas, anser who.
Men att komma åt verksamheten är svårt. Det visar inte minst rapporten från Kenya, där könsstympning sedan flera år är olagligt. Författarna till rapporten skriver att omskärningen efter det tycks ha gått under jord och utförs på allmänna och privata klinker, i flickornas hem eller i byarna. När hälsopersonal resonerar kring sin roll så tänker de: »Om inte jag gör det kan flickan eller kvinnan råka värre ut hos någon annan«, enligt Elise Johansen. Vilken yrkesgrupp som utför ingreppet varierar mellan länderna.
– I Sudan och Indonesien är merparten som utför könsstympningen an-tingen traditionella hjälpkvinnor, så kallade traditional birth attendants, eller utbildade barnmorskor, säger Elise Johansen.
Från flera länder har hon fått rapporter om att även läkare utför ingreppen. Till exempel Egypten där tre fjärdedelar av all könsstympning görs av medicinskt utbildad personal och resten av traditionella hjälpkvinnor. Strax efter who-beslutet om att utrota könsstympning blev det förbjudet i Egypten, med undantag för ingrepp som är »medicinskt nödvändiga«. Det innebär att lagen erbjuder ett kryphål, anser Elise Johansen.
– »Medicinskt nödvändiga« skulle till exempel kunna vara barn som föds tvåkönade, det vill säga ett barn på en miljon födda. Men jag vet att det finns de som räknar en klitoris på över fyra centimeter dit.
Elise Johansen konstaterar att medikaliseringen måste bekämpas. Hon tror att mer kunskap om konsekvenserna för kvinnornas hälsa kan få hälsopersonal att ändra attityd.
Med den ökande migrationen blir sedvänjan ett problem också utanför de länder där den är rotad. I juni anhölls ett äkta par i Norge och ett i Danmark misstänkta för att ha utsatt sina barn för könsstympning under besök i hemländerna. Det norska paret kommer från Gambia där könsstympning inte är förbjudet och 80 procent av kvinnorna beräknas ha utsatts för ingreppet. Det danska paret är från Bangladesh.
I England och Wales beräknas uppemot 38 procent ha utsatts av de 174500 kvinnor mellan 15 och 49 år som har kommit dit från länder som praktiserar könsstympning.