Risk för urvattnat direktiv om vård utomlands

I samband med att Sverige tar över ordförandeskapet i EU till sommaren kommer ett nytt direktiv om patienternas möjlighet att söka vård i andra länder troligen att tas. Frågan är bara hur urvattnat det blir. Alla länder är inte lika positiva till direktivet som Sverige.

Under den pågående Vitalismässan i Göteborg redogjorde departementsekreteraren Daniel Forslund vid socialdepartementet för det så kallade patientrörlighetsdirektivet.

Direktivet presenterades i juli förra året och har därefter förhandlats i såväl EU:s ministerråd som i EU-parlamentet. 1 juli-31 december innehas EU-ordförandeskapet av Sverige. Under den perioden, 30 november, är det tänkt att ett beslut ska tas om direktivet.

– Det finns en stark politisk sprängkraft kring den här frågan medlemsländerna emellan. Den svenska regeringen har varit i särklass mest positiv till direktivet medan en majoritet av de andra länderna är emot det, sade Daniel Forslund.

Vissa kräver förhandsbesked

Bakgrunden till direktivet är att EG-domstolen vid ett flertal tillfällen har slagit fast att medborgare som i sitt eget land inte kan få vård inom rimlig tid eller till godtagbar kvalitet har rätt att söka vården i ett annat av EU:s 27 medlemsländer.

Problemet är att det inte finns något EU-direktiv som är anpassat för just vården, vilket innebär att ingen egentligen vet hur de olika domsluten ska tillämpas i praktiken.

Exempelvis kräver vissa länder förhandsbesked från försäkringskassa eller motsvarande innan de tar emot en patient från ett annat EU-land medan andra inte gör det. Det är oklart vem eller vilket land som bär ansvaret vid en felbehandling utomlands och det finns inga tydliga regler för vem som ska bekosta vad.

Få delar Sveriges entusiasm

Direktivet, som blir tvingande för medlemsländerna, ska  slå fast vilka grundläggande principer som ska gälla avseende vårdkvalitet, säkerhet, patientinformation, kompensation vid felbehandling med mera.

Det ska också ange vilka regler som gäller för gränsöverskridande vård, det vill säga när en patient har rätt att söka vård i annat EU-land, hur kostnaderna ska fördelas och så vidare. Direktivet ska också ge svar på hur olika e-hälsofrågor ska hanteras, exempelvis elektroniska recept som skickas från ett land till ett annat.

– Målet är att direktivet ska utgå från patientens behov av trygg och säker vård och att det ska stärka patientens ställning. Tyvärr är en majoritet av medlemsländerna i nuläget mer måna om att skydda det egna sjukvårdssystemet, säger Daniel Forslund.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida