Straffades för vård av fienden

Straffades för vård av fienden
På väg till utbildning i tyska Röda korset.

De reste ut med Röda korsets id-kort till den tyska fronten. Tillbaka i sitt hemland Norge straffades de som landsförrädare. I år har norska Röda korset bett om ursäkt för att organisationen tog sin hand från ”frontsystrarna”.?

Beskedet till de norska sjuksköterskorna som lät sig värvas till tyska Röda korset kom i senaste laget för dem det gällde; de allra flesta är döda nu, 70 år efter domarna för landsförräderi. ?

Runt 450 norska sjuksköterskor lät sig värvas till tjänst i tyska Röda korset under andra världskriget. De tog hand om tyska eller tyskallierade soldater, men också civila och fiendesoldater.

??Norska Röda korset ville efter kriget se sjuksköterskorna dömda för landsförräderi, trots att internationella Röda korset ansåg att de inte skulle straffas. Nu beklagar det norska Röda korset att organisationen inte aktivt agerade för att hindra rättsprocessen. Beslut om detta togs enhälligt på ett styrelsemöte i norska Röda korset den 6 februari i år. ?

— Ingen ska straffas för att ge medicinsk hjälp i krig och konflikt, säger Sven Mollekleiv, ord­förande i norska Röda korset.?

Sven Mollekleiv hänvisar till att Gene`vekon-ventionen klart och tydligt säger att stridande på alla sidor i en konflikt har rätt till sjukvård. Han medger att organisationens ursäkt kommer alldeles för sent.?

— Sjuksköterskorna som nu är döda, fick aldrig det stöd de skulle fått.

?Norge var ett av få länder som straffade sjuksköterskor som tjänstgjorde i tyska Röda korset.?

Anser norska Röda korset att dömda och anhöriga borde pröva att återuppta rättsprocessen??
— Det måste vara upp till de dömda och deras anhöriga. Om någon kontaktar oss och ber om hjälp i rättsprocessen, så är vi positiva till det. Domarna var fel, men det är inte vi som ska begära resning, säger Mats Harlem, som leder sektionen för folkrätt på Röda korset.

??Åse Grill Fasting från Brumunddal, var en av de sjuksköterskor som lät sig värvas 1941. Hon dog 2010. I Ukraina vårdade hon soldater som hade fått sina ben eller armar bortsprängda. Det var trångt och skitigt på fältsjukhuset.

?Till norska radion säger sonen Arnstein Grill Fasting, att han nu ska försöka få sin mor frikänd från landsförräderi och därefter söka skadestånd. Han har alltid ansett att det var fel att modern blev straffad.

?— Får vi en liten ersättning kan jag säga till barn och barnbarn att det som hände med mor och farmor var orättfärdigt. ??

Anne-Gunhild Moxness från Trondheim är den enda norska sjuksköterska som fick den tyska krigsutmärkelsen Järnkorset. ?

— Den fick hon för sitt hjältemod när sjukhuset i Tallinn bombades. På natten, i stövlar och nattlinne, bar hon ut manliga patienter när sjukhuset brann, berättar krigshistorikern Geir Brenden.

?21 norska sjuksköterskor stupade i tjänst för Röda korset under kriget, de flesta under bombningar av städer och sjukhus.?

När Anne-Gunhild Moxness fick Järnkorset, spreds bilder och intervjuer med henne över Europa.?Efter kriget fick hon 15 månaders fängelse för att ha varit krigssjuksköterska i tre år och medlem av Nasjonal samling, NS, det norska nazistpartiet. NS var det enda parti som tilläts under Tysklands ockupation av Norge. 1949 fick Anne-Gunhild Moxness mirakulöst tillbaka jobbet som sjuksköterska på Ullevåls sjukhus. Sedan blev hon lärare på Röda kors-utbildningen av sjuksköterskor i Trondheim. Hon skröt inte om sina bragder, gifte sig aldrig och höll sig mycket för sig själv. ?

Tidigare sjuksköterskeelever har karaktäriserat henne som ärlig och uppriktig. Hon ångrade ingenting, skrev hon i ett brev när hon var 66 år: ”Jag är lika antirysk som någonsin och skulle inte ha haft något emot att man förstod vad vi tänkte den gången.”

?Anne-Gunhild Moxness dog 80 år gammal 1994.??

Egil Ulateig har skrivit boken Fordømte engler om norska kvinnor vid östfronten. Han berättar att de första norska frontsystrarna som reste var utbildade sjuksköterskor. Men några tog en Röda kors-kurs i Norge innan de reste, andra utbildades i Tyskland. Tyska Röda korset ansågs vara den bästa Röda kors-organisationen i världen. Den drevs av generella principer och blev aldrig utstött av internationella Röda korset. ?

Huvudsakligen var det på östfronten som de norska sjuksköterskorna jobbade, i slutet av kriget var de i Tyskland. Några var också i Nordnorge och hindrade epidemier bland befolkningen, berättar Egil Ulateig.?

— De reste till Tyskland med norska Röda korsets välsignelse och id-kort, anslöt sig till tyska Röda korset och reste sedan till fronten. ??

Frontsystrarna var nazistsympatisörer i olika grad. Många var unga och en stor del kom från NS-familjer. Några var själva medlemmar i Nasional samling, andra inte. ?

— De flesta var idealister, det ligger ju i sjuksköterskornas natur att vilja hjälpa. De förstod att det var behov av hjälp när Tyskland angrep Sovjetunionen. Flera hjälpte även civila och soldater från Röda armén, säger Egil Ulateig.

?Han har pratat med många frontsystrar. När norska unga män anmälde sig som frontsoldater i Waffen-SS, motiverade det många unga kvinnor att resa i väg som sjuksköterskor för att ta hand om pojkarna som de kände. Flera gjorde precis det; hjälpte norska soldater på tysk sida.?

— Först arbetade de på fältsjukhus i Kaukasus och i Ukraina. Det blev förfärligt efterhand, speciellt när återtåget började. I ett bombangrepp omkom flera norska frontsystrar. Många reste till Tjeckoslovakien. Under sin hemresa hade de hemska upplevelser. De våldtogs och fick tidvis gå långa vägar, berättar Egil Ulateig. ?

De norska frontsystrarna var i stor fara och var tvungna att hålla sig gömda för den Röda armén. Det var bäst att röra sig om natten. När de kom till Tyskland togs de om hand av brittisk-amerikanska styrkor, sattes i interneringsläger och skickades hem. Men några ombads först att hjälpa allierade med sjukvård.??

Hade de ingen aning om vad de hade att vänta hemma??
— Nej, att de skulle bli arresterade och ställda inför rätta blev en chock. De betraktades som landsförrädare.

?Väl hemma spärrades de in i Bredtvedtfängelset och fick yrkesförbud. De fick inte jobba som sjuksköterskor i Norge. En del reste till Sverige. I stort sett alla dömdes. De första som dömdes fick de strängaste straffen, över ett års fängelse. Efterhand som lynchstämningen i Norge minskade blev också domarna mildare, en del dömdes bara till böter. ??

Dömdes de för andra krigsförbrytelser?
?— Det fanns de som var angivare. De var uppenbart kriminella och lät sig användas av tyskarna, och fick stränga straff. Men de som anmälde sig ville göra ett bra jobb och gjorde också mycket nytta. Under rättsprocessen fick de sedan höra att deras motiv för att hjälpa tyska soldater var att de skulle bli friska nog att strida igen. ?

Egil Ulateig känner stor sympati för dem. ?
— Inte minst för att straffen har varit så långvariga. Eftersom norska Röda korset tog sin hand ifrån dem fick de behålla landsförrädarstämpeln hela livet. Det upplevde de som helt orättfärdigt. ?

De blev utpekade och utstötta ur samhället. Familjer splittrades.?

— Det blev många tragedier. Jag vet en som tog livet av sig.??

Det är mycket bra att det norska Röda korset nu ber om ursäkt, även om det är sent, anser den norska sjuksköterskeorganisationen, NSF.?

— Principen om att ingen ska straffas när de ger sjukvård i krig är central, oavsett vilken sida man arbetar för, säger ordföranden i NSF, Eli Gunhild By. ?

Hon hänvisar till att det ännu pågår många krig.

?— Principen om sjukvårdspersonalens insats i krig och deras rätt till skydd när de hjälper sårade och skadade är alltid aktuell.

?Flera av frontsystrarna var medlemmar i NSF. De som dömdes förlorade medlemskapet. Några ansökte om att komma tillbaka som medlemmar efter domarna, men avvisades.??

Var det fel, med dagens perspektiv??
— Man kunde önska att saken hade behandlats på ett annat sätt, men det är lätt att vara efterklok. Besluten fattades utifrån dåtidens fakta, säger Eli Gunhild By.

NASJONAL SAMLING
…var det norska nazistpartiet. Under den tyska ockupationen av Norge var partiet det enda tillåtna och dess ledare Vidkun Quisling ledde den norska marionettregeringen. Partiet förbjöds efter kriget och många medlemmar straffades.

(Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Sykepleien.)

Genévekonventionen

  • Fyra dokument om skydd av krigens offer. Den första konventionen antogs 1864 efter initiativ av Röda korsets grundare Henry Dunant. Grundprincipen var att sjuka och sårade soldater skulle ha rätt till medicinsk hjälp.
  • De fyra konventionerna som staterna i dag har förpliktigat sig att följa har som mål att öka skyddet för dem som inte deltar aktivt i konflikten. Civilbefolkningen, sjuka eller sårade soldater och krigsfångar får inte ses som mål för angrepp.
  • Den internationella Röda kors-kommittén har huvudkontor i Genève i Schweiz och övervakar att konventionen efterlevs. Röda korset har mandat att skydda offer för internationella väpnade konflikter.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida