Vård i krig högt upp på utrikespolitiska agendan
Attacker mot sjukvården vid väpnade konflikter måste stoppas. Svenska politiker vill göra mer. Alla är överens, men hur ska det gå till? Frågan diskuterades i Almedalen.
I dag utsätts sjukhus, sjukvårdspersonal, patienter och ambulanser för allt mer våld i länder där det pågår väpnade konflikter.
Enligt den internationella humanitära rätten ska stater skydda hälso- och sjukvården när det är krig och ställa skyldiga till svars vid attacker.
– Men varje dag får vi bevis på att detta inte fungerar, säger Röda korsets ordförande Anna Carlstedt.
Sista barnläkaren
Afghanistan, Jemen och inte minst Syrien. I september förra året rapporterade Internationella Röda korset att mer än 650 sjuksköterskor och annan vårdpersonal dödats sedan Syrienkrigets utbrott. I våras dödades den allra sista barnläkaren i den Syriska staden Aleppo i en riktad bombattack.
– Konsekvensen av att en läkare eller en sjuksköterska skadas eller dödas är att tusentals människor inte får vård, säger Dick Clomén, folkrättsjurist och policychef på Svenska Röda korset.
Hotet mot sjukvården handlar inte bara om riktade attacker. Röda korset ser också hur sjukvårdspersonal hotas och hindras från att utföra sina arbetsuppgifter i krigshärjade områden. Patienter diskrimineras och människor vågar inte söka vård.
Alla möjliga forum
Men vad kan svenska politiker göra för att förbättra skyddet för hälso- och sjukvården i väpnade konflikter? Frågan diskuterades under ett seminarium i Almedalen där fem politiker från riksdagens utrikesutskott mötte ordföranden för Röda korset och generalsekreterarna för Läkare utan gränser och Svenska Afghanistankommittén.
Viktigast, enligt de tre organisationerna, är att enskilda svenska parlamentariker och regeringen utnyttjar alla sina nätverk och bilaterala relationer för att få stater att utreda och ställa ansvariga till svars efter attacker som riktats mot sjukvården. Och det gäller både när det är USA som släpper bomber över ett sjukhus och när våldet utförs av exempelvis talibaner. Om inte detta sker riskerar den internationella humanitära rätten att urholkas.
Ingen stridsfråga
Till skillnad från vid många andra seminarium under Almedalsveckan var det här ett tillfälle då politiker från vänster till höger var överens. Arbetet för att stärka skyddet för hälso- och sjukvården vid väpnade konflikter har klättrat högt upp på utrikespolitikernas agendor och alla vill göra mer.
– Det här är en sådan fråga där de som är fienden inte är i salen, säger Sofia Arkelsten från moderaterna.
Tillsammans med riksdagens utrikesutskott har Röda korset tagit fram en checklista som är tänkt att fungera som ett konkret stöd med tips och råd till politikerna i deras arbete med att förbättra skyddet för vården i väpnade konflikter. Efter sommaren ska checklistan vara klar och delas ut till alla riksdagspolitiker.
Vänster och höger
Med en svensk plats i FN:s säkerhetsråd har en ny viktig arena tillkommit. Här skulle Sverige kunna ta chansen att göra något konkret genom att ta initiativ till att följa upp den nya resolutionen om skydd för sjukvård i konfliktområden, föreslår vänsterpartisten Hans Linde.
– Jag håller helt med om det, säger Sofia Arkelsten från moderaterna.