ICN 2019 SINGAPORE

Världens sjuksköterskor kämpar mot ”braindrain” och låga löner

Världens sjuksköterskor kämpar mot ”braindrain” och låga löner
Sharipah Asiah Syed Junid, Malaysia, Andre Gitembagara, Rwanda, Nora E Barahona de Penate, El Salvador, Radmila Nesic, Serbien. Bilder: Leni Weilenmann

Utbildning, lön, arbetsvillkor och sjuksköterskor som lämnar landet, är frågor som måste prioriteras. Det svarar sjuksköterskeledare från fyra länder under den internationella sjuksköterskekongressen på Vårdfokus fråga.

 Vilka är de viktigaste frågorna för sjuksköterskorna i ditt land?

 

.

Andre Gitembagara, ordförande i Rwandas sjuksköterskeorganisation.

– Jag vill börja med att berätta om vår framgångshistoria. Det vi gör måste alltid ses mot bakgrund av folkmordet i Rwanda 1994. Vi får gå tillbaka till den tiden för att förstå. En miljon människor dog. Även sjuksköterskekåren drabbades obeskrivligt hårt. Efter kriget, år 1995, fanns mindre än 400 sjuksköterskor i Rwanda. De andra hade antingen dött eller flytt landet.

– Vi fick skapa en strategi och ett utvecklingsprogram för att snabbt kunna utbilda sjuksköterskor. Det lyckades vi med. Men det fanns inte tid eller möjlighet att utbilda sjuksköterskor med lång utbildning och hög kvalitet. Där är vi i dag. Vi har utbildat 12 000 sjuksköterskor som är certifierade. Men många är på låg nivå av diploma-utbildning. Nu fortsätter vi att lyfta dem till högre utbildning på bachelornivå (reds anm: ungefär motsvarande kandidatutbildning) och även masternivå.

– En annan viktig fråga är att omkring 1 000 sjuksköterskor i Rwanda är arbetslösa. Ytterligare en är att sjukvården är mycket underbemannad så de som har arbete har ofta arbetsveckor på 60 timmar, fast lagen säger att man inte får arbeta mer än 45. Det är vanligt med arbetspass från klockan sju till sju.

– Vi har inte samma stora problem med att sjuksköterskor lämnar landet, så kallad braindrain, som många andra länder. Däremot ser vi att de lämnar yrket. Sjuksköterskor som klarat utbildningen väljer att snabbt läsa vidare till jurist eller ekonom, för att få en relevant lön.

– I Rwanda finns det alldeles för få läkare. Därför arbetar sjuksköterskor ofta med mycket avancerade arbetsuppgifter, över vår utbildningsnivå och förknippat med stort ansvar. Men vi har inget val, annars får patienten inte vård.

Sharipah Asiah Syed Junid

Sharipah Asiah Syed Junid, ordförande i Malaysias sjuksköterskeorganisationen.

– Våra sjuksköterskor är inte riktigt ”full flesh” nurses. Majoriteten har utbildning på diploma-nivå, vilket inte är fullt erkänt inom professionen.

–  Malaysia har 129 000 sjuksköterskor. Då är det inte en lätt uppgift att utbilda omkring 100 000 sjuksköterskor till bachelornivå. Men det kämpar vi för i sjuksköterskeorganisationen. Om det är möjligt vill vi att hundra procent av sjuksköterskorna ska ha bachelorutbildning. Till det behöver vi stöd av regeringen.

Radmila Nesic

Radmila Nesic, ordförande i Serbiens sjuksköterskeorganisation.

– Utbildningsfrågan är viktigast att lösa. Vi vill att våra sjuksköterskor generellt ska ha högre utbildning. Det finns 70 000 sjuksköterskor, men 90 procent av dem är egentligen ”nursing assistents” och bara 10 procent är sjuksköterskor.

– Vi har inte samma system som många andra länder i Europa. Vår utbildningen uppfyller ändå kriterierna med åtta års grundskola och fyra års vidareutbildning. Men det är ett problem, vi vill att majoriteten av sjuksköterskor ska få högre utbildning.

– Ett annat problem är att de högskoleutbildade sjuksköterskorna lämnar landet för att jobba framförallt i Tyskland, men även i andra europeiska länder.

– Vi har gjort en studie där vi frågade 700 sjuksköterskor varför de lämnar Serbien. De svarade att det beror på att de inte får tillräcklig lön för att vilja jobba kvar i sin profession i hemlandet.

Nova E Barahona de Penata

Nora E Barahona de Penate, ordförande i El Salvadors sjuksköterskeorganisation.

– Våra viktigaste frågor är att sjuksköterskorna arbetar väldigt hårt, får för låg lön och att många är arbetslösa. Egentligen behövs de, men det finns inga tjänster. En annan fråga vi arbetar med är att införa utbildningar till specialistsjuksköterska. Vi har inte specialistsjuksköterskor än i El Salvador.

– Här på ICN-kongressen hjälper dialogen med andra länder oss. Vi tar med oss kunskapen vi får här, en ny kontext, en ny dialog om hur andra länder gjort, tillbaka till våra 40 000 sjuksköterskor.

Sjuksköterskeutbildning internationellt

  • Diplomautbildning på låg nivå är vanligtvis inte en högskoleutbildning.
  • Universitetsutbildning utomlands delas vanligen in i två nivåer, undergraduate motsvarar grundnivå, och postgraduate påbyggnadsnivå. På grundnivå är bachelor vanligast, vilket motsvarar kandidatexamen.
  • Den vanligaste påbyggnadsnivån är masters degree.

ICN-kongressen

  • Internationella sjuksköterskeorganisationen, International council of nurses, ICN, har kongress varannat år.
  • Den inleddes den 25 juni i Singapore, med att ledare från sjuksköterskeorganisationer i ca 130 länder möts.
  • Sverige deltar genom den nybildade internationella organisationen ”Joint virtual Swedish nurse organisation for international work”, JSNO.
  • I den ingår Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening.
  • Den efterföljande forskningskonferensen lockar över 5300 sjuksköterskor. 
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida