Digitalt är bra – men måste kvalitetssäkras

Digitala vårdcentraler — javisst. Men först mer resurser till primärvården så att personalen inte flyr till verksamheter med mindre arbetsbelastning. Det krävs kunskap, utvärdering och styrning innan de digitala lösningarna kan bli en avlastning.

Kan digitala vårdcentraler bli lösningen på primärvårdens resursbrist? Möjligen – men först krävs mer ett ordnat införande som innebär något mer än en Kry-doktor på sängkanten. Dessutom, som någon i dagens paneldiskussion sa: ”Det är lite typiskt landstingen att ge resurser till en sådan lösning i stället för att ta tag i primärvårdens grundproblem”. Som ju är att arbetsbelastningen är så tung att få orkar jobba där.

Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet, var en av deltagarna i tisdagsmorgonens etiska samtal i Statens medicinskt etiska råds regi. Frågan som ställdes var om de digitala vårdcentralerna bara innebär möjligheter, eller om det också finns avigsidor med icke-fysiska vårdmöten?

Inte något nytt

Ann Johansson, distriktssköterska med lång erfarenhet från primärvården, konstaterade att det digitala vårdmötet i och för sig inte är något nytt.

– Telefonrådgivning, glesbygdsmedicin med digitala lösningar och vårdplanering på distans – inget av det är nytt och det är här för att stanna. När det gäller digitala vårdcentraler har det varit på gång länge, men har inte följts upp av landstingen på rätt sätt.

Med rätt uppföljning, anser hon, kan digitala vårdcentraler innebära lättillgänglig vård och därmed en mer jämlik hälsa. Men där är vi inte än. Ann Johansson saknar distriktssköterskorna i de digitala lösningar som hittills presenteras i olika appar och ser inte att de erbjuder vård på rätt nivå.

– Dessutom: hur kommer dagens digitala lösningar in i den andra vårdverkligheten? Jag ifrågasätter mycket av det som erbjuds i dag och tycker att landstingen ska bättra sig som beställare. Samhällsuppdraget ställer krav och då duger det inte att stötta marknadsföring av läkare på sängkanten, sa hon.

Här för att stanna

Panelen, som också bestod av Lars Sandman, föreståndare för Prioriteringscentrum, Hanna Åsberg, läkare och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin och Anders Åkesson, regionråd från Region Skåne, var överens om att de digitala lösningarna är här för att stanna. Vare sig professionen vill det eller inte.

Däremot anser de inte att dagens appar kan kallas digitala vårdcentraler. Inte heller att utvecklingen har kommit så långt att den kan kallas resursbesparande.

– Nya arbetssätt kräver etisk analys och det saknas fortfarande. Frågan är också om de lösningar vi ser i dag allt för mycket prioriterar lindriga tillstånd, sa Lars Sandman.

En fråga som väcktes av publiken var risken för överförskrivning av läkemedel.

– Det finns tecken på att den här typen av vårdmöten leder till överförskrivning av både smärtstillande läkemedel och antibiotika. Det är risker som borde följas upp.

Måste utvärderas

Hanna Åsberg från Sfam är positiv till digitala möten med patienten – där de gör nytta. Till exempel i glesbygd och där det redan finns en upparbetad vårdkontakt.

– Men de digitala lösningarna måste utvärderas av landstingen. Vi måste vara säkra på att vården håller tillräcklig hög kvalitet, att den är patientsäker och att den är kostnadseffektiv. Det är också viktigt att all kompetens som finns på dagens vårdcentraler också finns på nätet. Det räcker inte med en läkare för att kallas vårdcentral, sa hon.

Flera efterlyste tydligare styrning från landstingen. Både när gäller vårdens kvalitet, tekniska lösningar och ersättningssystem. Någon undrade också varför inte Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fanns på plats. Om det skrivs ut läkemedel och sjukskrivs över nätet alldeles för frikostigt borde väl Ivo granska verksamheten.

Enligt panelen är frågan hur de digitala vårdcentralernas tjänster ska kunna utvecklas så att de utvecklar hela primärvården. Det krävs mer kunskap, mer utvärdering och tydligare styrning innan de digitala lösningarna kan bidra till en mer jämlik vård.