Får köa till journalerna

Personalen har inte längre tillgång till viktig patientinformation i flera län där hemsjukvården förts över till kommunerna. I stället tvingas man ta till nödlösningar och oroar sig över patienternas säkerhet.
Runt om i Sverige tar kommunerna över hemsjukvården. Men eftersom landstingen och kommunerna har olika system för dokumentation riskerar läkare och sjuksköterskor att missa viktig information — och patienterna att fara illa.?
— Det är minst sagt frustrerande och en risk för patientsäkerheten, säger Hans Danielsson, områdeschef i Karlskrona som är en av de drabbade orterna.?
Efter att en riskanalys visat att läget i Karlskrona var mycket allvarligt ställdes två datorer fram som har läsbehörighet till landstingets system och som de omkring 50 anställda får turas om att använda. Men eftersom det inte är tillräckligt beslutades nyligen att öppna fler datorer.
Karlskrona är bara ett exempel på journalstrulet i hemsjukvården. I Ludvika får personalen ringa de två kolleger som har behörighet, eller kontakta vårdcentralerna eller sjukhuset varje gång de vill ta reda på något. ?
— Förut jobbade vi, läkarna och labbet i samma system. Över en natt blev vi av med vårt främsta arbetsinstrument, journalen, säger Karin Ahlbäck, sjuksköterska inom hemsjukvården i Ludvika.?
Arbetet har blivit väldigt tungjobbat, men än värre är oron att något ska gå snett när viktig information saknas.?
— Det kan vara så enkelt att en patient har ökad blödningsbenägenhet. Om jag inte vet det kanske jag byter kateter och får en störtblödning. Det är obehagligt, säger Karin Ahlbäck.??
I Blekinge ägnar man mycket tid åt att jaga varandra på telefon för att få tag på rätt information. Nyligen tog det läkaren Tora Campbell-Chiru en hel dag att navigera förbi telefonsvarare och matcha telefontider så att hon fick de uppgifter hon behövde om en patient.
— Inte nog med att vi har två olika huvudmän, vi kan inte ens läsa varandras anteckningar längre, säger hon. ?
Riksrevisionen har granskat informationsflödet i vården och slagit fast att det är alldeles för stora brister i patientinformationen mellan olika vårdgivare och att det kan leda till vårdskador och felmedicinering. Den nationella patientöversikten, NPÖ, som håller på att införas i hela landet och som ofta framställs som en lösning, räcker inte eftersom det är frivilligt för landstingen och kommunerna att ansluta sig och patienterna måste lämna samtycke. Dessutom, påpekar de läkare och sjuksköterskor som vi har talat med, är NPÖ bara ett läsverktyg där man inte kan skriva till varandra och där viss information släpar efter, till exempel ljudfilen från läkarens senaste diktamen. ?
— NPÖ är bra när vi vårdar turister på tillfälligt besök, men inte när man har en pågående vårdrelation, säger Hans Danielsson i Karlskrona.??
Vårdfokus har talat med ett flertal ansvariga på olika nivåer, från enhetschefer till chefsläkare och landstingsdirektörer, och alla inblandade är överens om att informationsmurarna är ett problem. Samtidigt råder det förvirring kring vad de beror på och ingen har en samlad bild utan hänvisar till såväl lagstiftning som att huvudmännen har olika tekniska plattformar och olika sätt att jobba på. Lena Lundgren är hälso– och sjukvårdsdirektör i Östergötland och leder den statliga utredningen Rätt information i vård och omsorg. Enligt henne behöver alla delarna ses över.?
Gick kommunaliseringen för fort eftersom detta inte var löst innan??
— Nej, den har ju pågått 20 år tillbaka i tiden. NPÖ är ett verktyg och det finns även kommuner som har hittat bra lösningar. Så det är viktigt för alla att titta på goda exempel, arbeta vidare och inte vänta på förbättring, säger hon.?
I höst kommer utredningen att presentera olika förslag.