Inte omöjligt att höja lönerna – men vill politikerna?

Vårdfokus uträkning visar att det skulle kosta 4 miljarder att höja lönerna med 2?500 för samtliga barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor i offentlig vård. Men för det krävs politiskt initiativ. Vad anser partierna? Vi frågade ledamöter i socialutskottet.

  1. Hur rimlig anser du att nuvarande lönenivå för Vårdförbundets medlemsgrupper är?
  2. Vad säger du om kravet på 24 000 i ingångslön?
  3. Är 4 miljarder en stor summa sett till helheten?
  4. Är 4 miljarder en rimlig investering för att locka professionell och motiverad arbetskraft till svensk sjukvård?

 

Lena Hallengren, SocialdemokraternaLena HallengrenDet finns ett lönestrukturproblem på svensk arbetsmarknad som innebär att kvinnligt dominerade yrken har sämre lönelägen än manligt dominerade. Detta är särskilt tydligt när det gäller anställda med högre utbildning. Ett annat problem är att de kvinnligt dominerade yrkena ofta har dålig lönespridning, det är svårt att göra så kallad lönekarriär. Min uppfattning är att dessa missförhållanden är viktiga att åtgärda.

  1. Konkreta lönenivåer är en fråga för arbetsmarknadens parter.
  2. Jämförelsen med jobbskatteavdragen är intressant. Varje steg som har tagits när det gäller jobbskatteavdrag har inneburit en lika stor minskning av utrymmet för skattefinansierad verksamhet som sjukvård.
  3. Konkreta lönenivåer är en fråga för arbetsmarknadens parter och för den lokala lönebildningen.

Mats Gerdau, ModeraternaMats GerdauHar valt att svara sammanhängande på frågorna1–4:

Lönenivåerna i Sverige bestäms genom kollektivavtal. Däremot tycker vi att det är viktigt att man får lön efter utbildning och kompetens – annars avtar incitamenten för vidare studier.

En central del i vår politik är också att det ska löna sig mer att jobba, inte mindre. Därför har vi genomfört flera jobbskatteavdrag som ger sjuksköterskor en extra månadslön per år efter skatt. Vi vill fortsätta med den politiken i den takt som ansvaret för statsfinanserna medger.

Agneta Luttropp, MiljöpartietAgneta LuttropMed tanke på de långa utbildningarna, som ofta för med sig stora studieskulder, och det omfattande ansvaret för dessa personalkategorier, är lönenivån för låg.

  1. Det är ett rimligt krav.
  2. Det är inte en jättesumma i det stora hela. Samtidigt finns fler underbetalda yrken. Lön och löneutveckling är dock viktigt för att fler ska söka sig till vårdyrket.
  3. Det är en rimlig investering. 

Barbro Westerholm, Folkpartiet  Barbro WesterholmHar valt att svara sammanhängande på frågorna 1–4:

Det är rimligt att löner sätts utifrån utbildning för och erfarenhet av de arbetsuppgifter det gäller. Jag förutsätter att landsting och kommuner tar upp frågan med arbetstagarorganisationerna om det uppkommer svårigheter att attrahera personal.

4 miljarder är mycket pengar men man ska samtidigt komma ihåg att jobbskatteavdraget 2011 gav 76,8 miljarder mindre i skatteintäkter. Och jobbskatteavdraget har inneburit förstärkning av enskilda yrkesarbetande människors ekonomi, också sjuksköterskornas.

Anders W Jonsson, CenterpartietAnders W JonssonLönenivåerna avgörs genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

  1. Lönen ska motsvara den kompetens och insats som medarbetaren ger. Låga ingångslöner är inte det främsta problemet utan snarare avsaknaden av möjlighet till lönekarriär.
  2. Lönerna sätts av arbetsmarknadens parter. Skatterna bestäms av oss politiker. Jobbskatteavdragen har gett de flesta sjuksköterskor en extra månadslön per år. Det är politikens bidrag till att göra arbete mer attraktivt.
  3. 4 miljarder är i högsta grad en rimlig satsning för att utveckla svensk sjukvård. Betydligt mer än 4 miljarder i nysatsningar sker under innevarande mandatperiod bland annat på patientsäkerhet och de mest sjuka äldre.

Per Ramhorn, Sverigedemokraterna Per RamhornGenerellt är personal inom vård och omsorg kraftigt underbetald för det viktiga jobb de utför.

  1. Utan att gå in på exakt belopp tycker jag att det är högst rimligt.
  2. Fyra miljarder är mycket pengar, men naturligtvis inte sett till helheten.
  3. Utan att gå in på exakt summa kommer det att krävas att lönerna höjs kraftigt för att locka personal inom vården.

Eva Olofsson, VänsterpartietEva OlofssonUtifrån arbetsuppgifter och den högskoleutbildning som krävs anser jag att de är fel avlönade. Att gå specialistutbildning ger också för dålig löneutveckling.

  1. Kravet är rimligt. Det är positivt att felavlönade kvinnor säger ifrån och aktivt driver sina krav.
  2. 4 miljarder är en betydande summa men måste ses i sitt sammanhang. Hur mycket pengar går till bemanningsföretag? Vad plockas ut i vinst i privatdrivna vårdföretag? Vad kostar vårdskadorna? Hur stor är landstingens samlade ekonomi? Sett i det sammanhanget är det en överkomlig summa.
  3. Ja, det är en rimlig investering. Utan en kompetent och engagerad personal kan vi inte ha en god sjukvård. Kvinnor ska inte med låga löner och dåliga arbetsvillkor finansiera välfärdsjobben, det skall vi göra tillsammans genom en rättvis beskattning. Det är en viktig jämställdhetsfråga.

Anders Andersson, KristdemokraternaAnders AnderssonDet är inte rikspolitiken som sätter löner i någon del av samhället. Men jag har alltid sagt att svenska löner borde vara högre för dem som vårdar människor. Det finns inget viktigare än att ta hand om och hjälpa andra. Därför har jag stor förståelse för uppropet.

  1. Se ovanstående svar.
  2. Jag vill inte ställa två reformer mot varandra. Skulle jag tvingas göra det skulle jag nedprioritera restaurangmomsreformen. Jobbskatteavdraget har ju också gett en sjuksköterska ungefär en extra månadslön per år, så det tror jag generellt inte särskilt många vill ta bort. Vi har råd med en god välfärd och där ingår hälso- och sjukvården.
  3. Fyra miljarder är mycket pengar för landsting/regioner. Ett genomförande i ett steg skulle sannolikt tvinga många landsting till relativt stora skattehöjningar.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida