It-stödet som utgår helt från sjuksköterskornas behov

Förr var det lappar ?överallt och patienter med svåra smärtor kunde bli utan besök. Det händer inte längre. It-stödet på ASIH i Lund blev en fullträff. Nu har det införts i hela Skåne.

Annika Hallin är specialistsjuksköterska inom onkologi och palliativ vård i Region Skåne och har varit med sedan starten.

?— Försvann systemet i dag skulle jag bara gå hem, säger hon med ett litet skratt, och låter förstå vilken enorm skillnad planeringsstödet har inneburit. ?

ASIH i Lund startade 2011. Det var ofta rörigt. Det gällde för personalen att samordna sina papperskalendrar, hinna med allt som skulle göras och få med rätt utrustning och dokument till rätt patient. Sekreterarna tog emot telefonsamtal och skrev lappar om patienter som ringt. Det var ohållbart att ingen med medicinsk kunskap prioriterade bland behoven, förklarar Annika Hallin.?

Teknikerna följde med ut

En grupp tekniker vid Lunds tekniska högskola kontaktades av Skånes universitetssjukhus om it-verktyg för sjukvård i hemmet. De nappade på idén och den nystartade ASIH-verksamheten i Lund välkomnade initiativet. Innovationsmyndigheten Vinnova bidrog med pengar och ett it-projekt drog i gång.

?— Teknikerna följde med oss ut och kollade vad som kunde ske när vi är hemma hos patienterna. Det var så viktigt för då kunde de få en bild av hur det är och vilket språk vi pratar där ute, säger Annika Hallin.?

Sjuksköterskor och läkare bildade team med teknikerna och jobbade tätt tillsammans. Det började med ett system för avståndsbevakning av smärtpumpar och fortsatte med läsplattor där information för patienten fanns samlad. Men det fortsatte att vara rörigt. Inte förrän it-teknikerna insisterade på att få vara med vid ett morgonmöte där det var papper och penna som gällde, så gick det upp ett ljus, berättar Boris Magnusson, professor i programvaruteknik och ledare för projektet. ?

— Det var där som det stora problemet fanns, att planera dagen och få ordning på vem som gjorde vad. Det hade ingen tänkt på. Att jobba så nära användarna är det enda sättet att få ett professionellt verksamhetsstöd riktigt bra, det måste passa precis.??

Digital kalender

Resultatet av det fortsatta samarbetet blev det planeringsstöd som Annika Hallin aldrig skulle vilja vara utan. Det är en digital kalender som visar alla patienter, vad som ska göras hos dem och vem som gör vad. Kalendern kan sorteras så att man ser det man själv ska göra, det någon annan i teamet gör eller övriga kolleger. Varje patient har en egen kalender.

?— Det är lätt att göra ändringar, att lägga in återkommande händelser och få överblick långt fram i tiden. Planeringsstödet utgår helt och hållet från våra behov, det är det som är så bra, säger hon och man hör utropstecknet. ??

Allt finns på skärmen

Liksom tidigare samlas vårdteamen varje morgon och planerar och går igenom dagen. Men nu sker det kring en stor skärm där all information ligger i moduler som enkelt kan flyttas och ändras. Läkemedel och utrustning som ska tas med, hembesök, arbetsplatsmöten, telefonsamtal, förberedelser, administration och utbildningar, ja allt som görs på arbetsplatsen, framgår på skärmen.

?— Vi ser precis hur många patienter vi har och vad som ska göras. Vi får en schysst fördelad arbetsbelastning och kan ha fler patienter inskrivna för palliativ vård än förut, säger Annika Hallin. ?

Ingen glöms bort

Ingen patient riskerar längre att glömmas bort. Personalen hinner dessutom med punktinsatser hos patienter inskrivna på en avdelning som kan få vård hemma. Det kan vara exempelvis en tiodagarskur med antibiotika eller enstaka blodpåsar.?

Effektiviteten har ökat med 8 procent sedan systemet infördes, enligt en utvärdering från 2015. ??Annika Hallin varvar numera arbetet hemma hos patienterna med en samordnarfunktion. Hon tar också emot patientsamtal och prioriterar insatserna.

?— Det var nödvändigt för patientsäkerheten, säger hon, en av it-stödets viktigaste aspekter som hon lyfter fram vid flera tillfällen.

Sprids till flera ställen

?Under förra hösten infördes verksamhetsstödet även på de övriga tolv ASIH-enheterna i Region Skåne. Det finns också på alla palliativa avdelningar, skräddarsytt utifrån den egna verksamheten. På ASIH i Ängelholm är personalen nöjd.?

— Vi har kämpat i flera år för att komma ifrån de handskrivna böckerna och göra planeringen datorbaserad. Det här fungerar jättebra men vi behöver göra ytterligare anpassningar för våra behov, säger Kristina Östberg, sjuksköterska vid ASIH i Ängelholm.??

I Lund ser Annika Hallin fram emot den vidareutveckling som är på gång vad gäller läsplattorna som man tar med till patienten. Tanken är att man ska ha tillgång till journal och läkemedelslista även hemma hos patienten. Man ska kunna få direktordination på starkare smärtplåster till exempel, ha videomöten och dokumentera direkt i plattan.

?Till skillnad mot planeringsstödet som ”gillas av alla” var läsplattorna inte lika uppskattade i början på grund av problem med inloggningen, enligt Annika Hallin.

?— Men nu används de flitigt och det är inte lika mycket pust och stön. Får man bara berättat för sig hur de fungerar, så klarar man det sedan.

??Patienterna är ofta vana vid plattor, säger hon, även de äldre. De kan trycka och rita på plattan och patienter som inte kan svenska, kan till exempel visa var de har ont på så kallade smärtgubbar.