Myt att kvinnors infarktsymtom är diffusa
Isaksson R-M med flera. Time trends in symptoms and prehospital delay time in women vs men with myocardial infarction over a 15-year period. The Northern Sweden Monica Study. European Journal of Cardiovascular Nursing 2008;7:152-158.
BAKGRUND: Hjärt-kärlsjukdom är den ledande dödsorsaken bland män och kvinnor i Sverige och i övriga västvärlden och är därmed ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Få studier har fokuserat på skillnader i symtom och den prehospitala fördröjningen mellan män och kvinnor. Studierna är till största delen amerikanska och har givit skilda resultat. Därför var det värdefullt att i en svensk population studera dessa eventuella skillnader.
SYFTE: Att beskriva symtom och tid mellan symtomstart och medicinsk vård hos kvinnor och män med hjärtinfarkt samt att belysa tidstrenden i dessa parametrar.
METOD: Monicaregistret har funnits sedan 1985 och är ett projekt som ursprungligen initierades av who för att kartlägga tidstrender i riskfaktorer för och förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Registreringen pågår fortfarande i Norrbottens och Västerbottens län. Samma strikta kriterier har använts för registreringen sedan starten. Denna populationsbaserade studie omfattade personer som registrerats i hjärtinfarktregistret Monica i norra Sverige under en 15-årsperiod och var i åldern 25-74 år. Totalt deltog 6542 personer, 5 072 män och 1 470 kvinnor. Deltagarna delades in efter kön och sambandet mellan ålder, symtom och tid till medicinsk vård studerades.
RESULTAT OCH SLUTSATSER: Resultaten visade inga stora skillnader mellan kvinnor och män vad gäller typiska och atypiska symtom på hjärtinfarkt. Typiska symtom förelåg hos 86 procent av männen och hos 81 procent av kvinnorna. Hos männen sjönk andelen med typiska symtom över tid medan den steg hos kvinnorna. Yngre personer hade mer typiska symtom än äldre. Den prehospitala fördröjningen (tid från symtomstart till medicinsk vård) skiljde sig inte mellan könen, förutom att kvinnor i den äldsta åldersgruppen (65–74 år) dröjde längre än jämnåriga män med att söka sjukvård. Slutsatsen blev att det inte finns några stora skillnader mellan män och kvinnor vad gäller symtom och tid från symtomstart till medicinsk vård men att äldre patienter, främst kvinnor, dröjer längre med att söka sjukvård.
Att ha kunskap om kvinnors och mäns symtom vid hjärtinfarkt är viktigt i mötet med dessa patienter i vården. Sjuksköterskan är ofta den person som patienter som söker vård möter initialt och sjuksköterskan har därför ett stort ansvar när det gäller den fortsatta vården och behandlingen och därmed även patientens framtida välmående. Kunskaper kopplade till genus är väsentligt inom alla discipliner inom vården, inte minst omvårdnad. Inom den medicinska vetenskapen har man mer och mer uppmärksammat och diskuterat sjukdomstillstånd i hjärtat relaterat till genus, men inom omvårdnad är det fortfarande få studier som uppmärksammat genus vid vård av kvinnor och män med hjärtinfarkt. Resultaten från denna studie kommer att vara användbara i såväl den förebyggande omvårdnaden som i den slutna vården.