Riksrevisionen: Vårdvalet har gjort vården mindre jämlik
Vårdvalet har gjort att patienter med stora vårdbehov har trängts undan av patienter med lättare åkommor.
Riksrevisor Jan Landahl summerar granskningen av hur primärvården fungerar efter den lagstadgade vårdvalsreformen som infördes 2010.
– På något sätt går det åt fel håll, sa han på dagens presskonferens.
Riksrevisionens kritik av vårdvalsreformen inom primärvården är svidande. Visserligen har antalet vårdcentraler ökat och därmed patienternas valfrihet. Antalet besök på de allt fler vårdcentralerna har också blivit fler. Om nu det är ett mått på kvalitet.
Flest läkare i rika områden
Men Riksrevisionens granskning visar att flest läkare och störst etablering av vårdcentraler är det i områden med hög socioekonomisk status, där utbildningsnivå och inkomstnivå är hög och medelåldern låg. Alltså i områden där vårdbehoven är minst.
– Riksdagen har slagit fast att vården ska styras av etiska principer. Villkor ska vara lika, de med störst behov ska gå först, och i sista hand: det ska vara kostnadseffektivt. Vårdvalet har inneburit en omprioritering som går emot vårdens etiska plattform, sa Jan Landahl.
Har konsumtionen av vård blivit mer jämlik med vårdvalet, frågar sig Riksrevisionen. Svaret är nej. En studie genomförd i Region Skåne, av 1 700 patienter med allvarliga sjukdomar, visar till och med att gruppen inte hade gjort ett enda läkarbesök sedan vårdvalet infördes.
Pressen på personalen ökar
Intervjuer som har gjorts med bland annat distriktssköterskor visar att vårdtyngden har ökat med vårdvalet. Färre läkare i områden med störst behov innebär att pressen på personalen ökar.
– Även distriktssköterskorna har blivit färre och många närmar sig pensionsåldern. I intervjuer säger de att detaljstyrningen av arbetet har ökat och att de inte har samma möjlighet att lägga tid på äldre människor och på patienter med stora behov som tidigare, sa projektledaren Henrik Segerpalm.
Svårt sjuka har trängts undan
Riksrevisionens slutsats är att primärvården efter vårdvalet styrs mindre av etiska principer och mer av starka gruppers behov eller efterfrågan på vård. Vårdvalet innebär en målkonflikt: Patienter med svåra sjukdomar och stora behov har trängts undan av patienter med lindriga åkommor.
– Vi kommer med rekommendationer till regeringen där vi anser att den ska ta initiativ till en diskussion om vårdvalet. Om att göra ersättningsystemen mer lika och att styra mer mot etiska principer. Det är också angeläget att regeringen följer upp vad som händer i primärvården, sa Jan Landahl.