Anmälningsläkaren ser inga medicinska fel i fallet med ormbitna kvinnan

Fallet med den ormbitna kvinnan på Lindesbergs lasarett utreds fortfarande, men än så länge finns inget som visar att något medicinskt fel har begåtts, enligt sjukhusets anmälningsläkare. Däremot anser han att personalen underskattade vad oro och skräck kan göra med en patient.

Häromdagen berättade Vårdfokus om den nyblivna mamman som blev ormbiten och där föräldrarna anmälde brister i vården till Socialstyrelsen. Då kunde inte sjukhusets anmälningsläkare, Bengt Jacobsson, kommentera fallet eftersom han inte hade hunnit sätta sig in i det. I dag har han gått igenom och diskuterat det med berörd invärtesmedicinsk personal.

Bengt Jacobsson anser inte att det begicks något fel i det medicinska omhändertagandet, förutom att det sannolikt dröjde för länge innan kortison och antihistamin sattes in. Han frågar retoriskt om vården ska göra allt som går att göra, eller om man ska göra det som behöver göras.

– Ibland anser anhöriga att patienten är sjukare än vad hon eller han är, och vill ofta att vi ska göra mer än vad vi gör, säger Bengt Jacobsson.

Riktlinjerna har följts

När det gäller huggormsbett är riktlinjerna tydliga och de har också följts, anser han.

– Huggormsbett är relativt vanliga och läkarna är inte okunniga om hur de ska behandlas. Att ge serum är till exempel ingen självklarhet. Det finns biverkningar och därför är kriterierna för att det ska ges strikta. Patienten uppfyllde bara ett fåtal av dem, säger Bengt Jacobsson.

Den läkare som var primärjour den aktuella kvällen är inte utexaminerad läkare. Men han gjorde som primärjouren är tillsagd att göra; han ringde bakjouren och tog kontakt med giftinformationscentralen.

Underskattade skräcken

Bengt Jacobsson anser att personalen handlade på ett korrekt medicinskt sätt, men säger också att det fanns brister i den icke-medicinska behandlingen. Personalen underskattade hur skräcken påverkade både patienten och hennes anhöriga.

 – De borde ha informerat bättre – och därmed lugnat patienten, säger han.

Enligt Bengt Jacobsson finns det tre faror med huggormsbett: Giftet – vars effekt kan motverkas med antiserum, allergiska reaktioner – som ska behandlas med kortison, och dessutom paniken.

– Vi inom medicinen underskattar ofta vikten av det icke-medicinska omhändertagandet och det gjordes också i det här fallet, säger han.

För att få till ett bättre totalt omhändertagande av patienter som har blivit ormbitna ska sjukhuset nu utforma en behandlingsrekommendation där det görs tydligt att även det icke-medicinska omhändertagandet är viktigt.